lördag 21 januari 2012

Perfekt

Det hade varit perfekt om jag hade varit som ett flygplan
som finner sin väg genom molnen
som väjer för blixtar och vindar
men har en kurs och följer den.
Å andra sidan kanske jag är just sådan
bara jag har mitt mål kvar och inte släpper taget om det
så låter jag inte omständigheterna, som tidvis driver mig hit och dit,
på allvar hindra min väg att gå emot målet.
Jag gör faktiskt som flygplanet.
Jag startar och landar enligt planen
däremellan följer jag emellanåt kastvindarna
men drar mig så snart jag kan tillbaka till utställd kurs.
Målet släpper jag aldrig - därför når jag verkligen fram.


Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

fredag 20 januari 2012

Gatorna i London...

På tal om att hejda sig …
Gatorna i London var inte direkt soliga. Inte blöta heller, som många beskyller dem för att vara jämt och samt. Nej, ganska varma, torra och gåvänliga. Hade jag varit i sällskap med någon så skulle vi säkert gått utomhus och njutit av utsikten mesta tiden. Så gör jag själv också oftast. Men den här gången var speciell. Museerna i London hade nu gratis inträde och jag kände att de då lockade mig mycket mer. Jag kunde låta minsta nyck bestämma mina steg och jag avvek från gatorna och myllret en stund då och då. Och den stunden fick vara precis hur kort eller hur lång som helst. Bara att ibland få göra det man känner för utan att fråga någon annan kan vara lyx för sinnet. Så gatorna i London fick bära mina ben till alla möjliga museer. Jag såg vidunderliga tavlor – både stora och små. På stora museer och mindre. Såg underliga tavlor – också stora och små. På gamla museer och yngre. Levande konst på gamla inspelade band flimrande med streck och prickar. Konst av lera och konst av skrot. Gammal, gammal konst och ny. Vacker konst och ful. Konst jag kunde förstå och konst jag inte alls begrep mig på. Jag gick, jag satt, jag funderade. Jag läste, jag jämförde och jag tänkte ännu mer. Kände mig bortskämd av lyxen att få se allt detta som människor i långa tidsåldrar lagt ner sin själ i. Jag kände mig nära dem trots att jag beundrade och betraktade dem som så högt stående jämfört med mitt enkla jag. Jag kände att tiden rann i väg och jag gick snabbare och snabbare genom konstens alla utsmyckade korridorer. I ögonvrån syntes en enkel öppning helt utan utsmyckning. Min nyfikenhet drev mig snabbt iväg till detta högst ovanliga – bara för att säkert inte missa något sevärt eller underligt. Mina snabba steg hejdade sig medan ögonen försökte ta in vad som fanns i detta gigantiska rum. Ingen utsmyckning. Och då menar jag det verkligen - inte en enda sak på dessa fyra väggar. Bara stora vita tomma ödsliga. Ett djupt rum. Ett brett rum. Ett alldeles oändligt tyst rum. Andhämtningen korrigerade sig efter något, jag visste inte vad. Knappt vågade jag dra efter andan. Ögonen sökte efter en förklaring. En enkel skylt berättade: Thirty Pieces of Silver. Jag stod som fastfrusen i tomma intet. Ögonen vandrade först vilset sen mer och mer metodiskt. I ingenting, tycktes det, högt upp i tomma luften, svävade trettio enorma skinande silvermynt. Inte hela kompakta ogenomskinliga mynt. Nej, varje mynt var bestående av många olika ting såsom silverkandelabrar, silverkrus, silvertvättfat, silvertallrikar, enorma silvergafflar och silverknivar, silvertrumpeter och andra silverinstrument av olika slag,  även läkarinstrument i silver, stora och små ytterligt konstnärligt utformade silverskålar, silverhjul, silverkannor, silverhinkar och silverslevar … Allt hoppressat, tillknycklat, anpassat – tillplattat för att få sin plats i sitt silvermynt. Trettio sådana ”mynt” av diverse en gång mycket vackra och funktionella ting. De hängde där nu till allmän beskådan. Oanvändbara och alls icke lockande var för sig men som konstverk gjorde de sin plikt. Andhämtningen var minimal medan jag åsåg alla dessa operfekta saker men i perfekta formationer sväva sakta nästan omärkligt i sin egen mycket lilla sfär. Stillhet vilade över rummet. Stillhet vilade över sinnet. En märklig stillhet.
  Gatorna i London fick länge vila från just mina fötter men när jag kom ut igen och hade dragit ett djupt befriande andetag så hejdade jag mig åter för något smått rörde sig och fångade min uppmärksamhet. En liten fågel som pickade i sig en smula under busken. En annan som drog och stretade för att få upp en motvillig mask. Pipet från en liten småtting hördes högre upp. En liten skapelse som behövde hjälp att få mat för att leva. Skapelsen – den stora skapelsen av levande liv och till och med av död. Den får mig alltid att hejda mig.

På tal om  att hejda sig i dagens SkrivPuff ...

Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

torsdag 19 januari 2012

Om ordning...

It takes less time to do a thing right then to explaine why you did it wrong (Det tar mindre tid att göra något rätt än att förklara varför du gjorde det fel.)
Spencer W Kimball

För mig handlar detta lilla tankekorn om ordning.  Ordning på djupet i sitt liv. Det är det jag eftersträvar. Jag anser att tiden är dyrbar. Men lyckas inte få ordning på den ändå. Det finns så många djup i ens liv. För att det ena ska fungera så måste man fixa till något annat. Jag t ex, måste hitta ett sätt att organisera mina dagar så min energi räcker till det som är viktigast. Till för några år sedan kunde jag oftast springa omkring och göra allt jag ville, vara flexibel, snabb och göra flera saker på en gång. Jag var säker på att så fort jag bestämde mig för att göra något så blev det så. Att allt handlade om min vilja och beslutsamhet. Det smärtar mig att säga att så är det inte längre. Inte just nu i alla fall. Jag vill så mycket mer än jag gör. Så oändligt mycket mer. Och om jag inte tar hand om dagen, stunden, tanken just nu - så stjälper hela lasset. Och en utmattad själ gör inte många knop. Så - suck - jag måste göra det förhatliga: Måste ta hand om mig. Vill inte. Vill bara rusa på som förr...  Här skrev jag en massa om vad jag vill, vad jag förr gjorde och hur det påverkade andra - men jag raderade allt. Du får använda din fantasi för om denna text ska vara till nytta för dig så är det ändå det du gjorde, det du ville och det du nu bestämmer dig för som är viktigt. Jag kan bara säga en sak. Ordning är bra. En sak i taget är perfekt om man vill komma någon vart. Ett steg närmare målet ska man vara glad för. Tar man hand om sig kan man vara till nytta för andra. Annars blir man lätt en börda i stället. ... Jag älskar ordning - det ger mig frihet. Ordning kan vara att ha koll på konsekvenser. Och leva förutseende. Tyvärr kommer insikten ofta inte ikapp en medan krafterna är kvar. Man är ung, stark och oövervinnerlig... Men att skynda långsamt och ordningsamt är en gåva att dela. Ordning på hoppet har jag i alla fall så mina dagar kommer att bli mer och mer ordningssamma och kraftfulla. Kraften att göra det lilla till stora ting!

Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

onsdag 18 januari 2012

Min mormorsmormorsfar och jag... om tidsresa

- Nu lägger jag av...! Jag kommer inte längre, jag förstår inte hur jag ska få veta något mer!
   Trumpet slog hon igen laptopen, la sig ner och drog upp täcket över huvudet.
Hon hade varit så glad - rätt länge. Men nu - nu var hon villrådig, besviken och ... sur. Ja, faktiskt. Äkta sur. Det var ingen vanlig egenhet hos henne så därför la hon märke till det desto mer. Var hon sur på dem? Det går väl inte? Hon var sur på Carl Magnus Svensson, så var det. Att fara land och rike runt för att leta i gamla dammiga böcker, sida upp och sida ner... med många gånger oläslig skrift som mer eller mindre nyktra präster plitat ner - det tar på krafterna! Och man kan bli sur för mindre när letandet inte får någon belöning. Å andra sidan stämde inte det riktigt med verkligheten. Hon skulle inte orka fara land och rike runt och hon hade fått ett program till datorn som "reste" åt henne. Arkiv Digital. En ljuvlig "uppfinning" - med foton på mängder av dokument. Massor av husförhörslängder, dödböcker, födelseböcker och flyttlängder hade hon tillgängligt. Så hon reste i sängen. Hon reste till Bohuslän, till Blekinge, in i mörka Småland, ner till Skåne en runda - och det var det som nu hade tagit knäcken på humöret. Hon hittade inget av det hon letade efter den här rundan. Suck!
   Inte länge hade hon legat där i det varma mörkret under täcket förrän en tanke - en galen tanke? - gnagt sig in i hennes sinne. Det kan man väl inte! protesterade hon, emot de påträngande tankarna...
Sakta och eftertänksamt drog hon ner täcket över näsan, hakan.. reste sig till sittande och drog till sig laptoppen. Satte sig tillrätta och knapplade med tangenterna tills hon hade ett ordbehandlingsdokument som hon namngav Brevet till Carl Magnus. Är jag klok...? trängdes med.. Just så, min flicka. Just så.
   Den vita tomma sidan fylldes med fakta, frustration och finurliga lockande frågor. Carl Magnus Svensson, jag har hittat din hustru Rosalie och alla era barn, jag vet att du är min mormorsmormorsfar men jag vet inte var du kommer ifrån! Jag har letat igenom alla de olika församlingarna, vigslar, flyttlängder, husförhörslängder - allt jag orkat leta fram kring din tidigast kända bostadsort. Men prästerna hade ingen information om dig. Inte som jag hittade. Vet du hur mycket jobb jag lagt ner på detta? Jag är trött, ögonen nästan blöder, jag orkar inte leta på måfå mer! Jag älskar det här men jag orkar inte! Så vem kan hjälpa mig?Vem känner till varifrån du kom?
   Du Carl Magnus Svensson! Du känner till detta och jag tycker inte att det är vettigt av dig att vara tyst längre. Det ligger väl för all del i ditt intresse att få familjen dokumenterad och samlad?! Och anser du inte att det gör det så okej då. Men om du vill att jag ska komma vidare så får du faktiskt hjälpa till här för som sagt: jag orkar inte leta mer på måfå. Brevet blev långt, känslosamt och vädjande ömsom nästan lite hotfullt men det var för hon var så trött. Så trött. Hon avslutade med Med kärlek och tacksamhet, din dotterdotters dotterdottersdotter Madeleine. Sen la hon sig ner igen och tänkte över det vettiga i att skriva ett brev som stannar i datorn. CM Svensson hade ju ingen mejladress, förstås. Enda sättet hon kom på att få meddelanden att färdas i tid var att be den Allsmäktige Guden om hjälp. Han älskar ju var och en och för honom är tiden platt. Det är vi människor som behöver tid som hjälpmedel, hade hon hört. Men han kan nå alla överallt... Bönen blev kort. Gode Fader i himmelen! Hjälp Carl Magnus att hjälpa mig hitta mer information om honom och hjälp mig att vara lyhörd till de svar som kan komma. I Jesu Kristi namn, Amen. Hon kände sig trött. Utmattad. Ja, det var ju diagnosen från doktorn men ändå. Hon la sig igen. Slumrade. Någon timme eller så gick, hon åt och fixade lite av varje. Satte sig vid laptopen... hittade ett gratisprogram, slog in ett namn som inte alls borde vara till hjälp. Kände hjärtats bultande öka och stegras. Något eller någon gav henne inspiration... För att historien inte ska bli allt för lång... på omöjliga vägar fann hon strax att Carl Magnus Svensson hört hennes vädjan. Carl Magnus Svensson född 15 juli 1822 kom från Stockholm. Det var bara det han ville säga. Och det var nog.
   Hon är rörd och hon tackar för hans samarbetsvillighet. Hon kan fortsätta att knyta ihop familjer. Och hon vet att intresse finns.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Du hittar mig på facebook om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

tisdag 17 januari 2012

den lilla flickan som ville vara duktig... Om svalna

Den lilla flickan satt vid den öppna eldstaden i husets samvarorum. Inte ensam, nej hon njöt tillsammans med sina kära föräldrar. Det var härligt med en brasa. Hon var dock lite rädd av sig och kanske eldar kan slicka i sig små barn? Hon hade fått lära sig tända ljus. Hon var så rädd först och blåste ut tändstickan innan ljuset ens fått en chans att tända veken. Men hon skulle minsann lära sig. Någongång. Hon älskade att vara duktig. Hon älskade att få beröm.
Mamma gick iväg för att göra i ordning choklad och smörgås. Pappa ska bara hämta pipan. Flickan sitter själv kvar fint och stilla som pappa bett henne. Men nu har hon chansen. Hon skulle kunna visa att hon kan vara duktig. Överraska mamma och pappa. Hon ser sig omkring. Vad kan hon göra som är duktigt? Lägga in i brasan - vedbitarna ser så tunga ut. Och vassa. Hon ser en lång brödpåse av plast. Den är lätt och mjuk! Hon fnissar inombords när hon tänker på hur förvånade mamma och pappa ska bli när hon städat och eldat innan de kommer tillbaka! Fort nu! Hon hör dem närma sig! Den lilla flickan tar påsen i ytterkanten och sträcker in armen över elden och släpper taget. Försöker. Den vill inte. Påsen vill inte skiljas från armen som lagt in den i värmen. Så den blåser upp sig intill den lilla armen, smälter sig fast... Den lilla flickans planer gick i stöpet. Smärta, besvikelse och hjärtesorg. Allt svalnar så småningom och inte så många ärr efter händelsen. Inga på armen. Men lite i hjärtat.


Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

måndag 16 januari 2012

Hanna min kära lilla flicka fyller ett kvartssekel i dag! Fira genom att höra henne på YouTube.. Kolla om den finns med här i videorutan annars kolla Den begåvade sidan! Grattis och tack för alla dessa underbara dagar du gett oss alla så mycket roligt, busigt, musikaliskt, tramsigt, teatraliskt, lärorikt, tålamod, kärlek och underbara, rockiga, snyftiga, häftiga, souliga, funkiga, skillingtryckiga, ljuvliga och rockiga sånger! Kram o lycka till med alla projekt detta år!

om... flärd, lärd och upptäcktsfärd

Jag är inget för flärd
trött på ytlighet i denna värld
lägger gärna tid på att bli lärd
och ogillar varje irrfärd
som lurar mig till nödåtgärd
av ånger, kval och oroshärd.
Lever hellre på ständig upptäcktsfärd
för att finna hur jag blir i kärlek fullärd.

Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

söndag 15 januari 2012

Om Hot... En vers om att vi har ALLT!

Vår fina jord där Allting finns gott och väl och i överflöd,
har många boningar som räcker till för oss alla män'skor.
Vårt rena Vatten och vår friska Luft som ingen försöker slå mynt utav,
räcker för dem Alla, för Alla oss och för vi Alla.
Rena Kroppar och pigga Sinnen är helt förunnat Var-och-en,
Och ingen någonsin har väl dem kunnat förtjäna?
Så rena Tacksamhet födde Kärlek och djupa Medkänsla i oändlig mängd,
en gåva till Var-och-en som är född till Jorden.
Respekt och Välvilja bebodde den fina platsen Utopia,
tillsammans delade Alla Allting till Allas glädje.
Men Glädjen så stor som havet, fick små små prickar från ondskans moln,
Och ytan sprängdes och ner i Glädjen släpptes smutsen
Och Avund blandas så i vattnet och  man gör skillnad på Folk och folk !
Girigheten kom snart bakefter, sniffande sig runt i så vida cirklar
Och Latheten börja räkna på att roffa från jobbande folk.
Då passade Snålheten på att rinna in, satte krokben för Många
Och rädslan för att bli Lurad gjorde Kärleken kall och hård.
Fruktan får makt när Kärleken börja minska och tappa mark.
Men ingen, ingen kan göra något, om inte Sinnet dem släpper in!
Om inte Kärlekens alla portar släppt in båd' Fruktan och Snikenhet
så skulle Hotet om allt Elände aldrig bli Sant för de Flesta.
Men ingen kände igen ett Hot när det kom förklätt till en Pengaskatt,
så Omtanken och Framtidsmålet blev lagd till Ingen som inget vet,
om hur känslor kallnar när Hotet närmar sig våra pengar - vårt kära allt.
Sen kan Vem-som-vill sitta där och värma sig så långt det räcker,
 vid sin eld av pengar av gammal lump som snart tar slut när det är så kallt...

----------------
Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

lördag 14 januari 2012

Om sufflera

Idag känner jag för att skriva en novell om ämnet men vi latade oss på Hilton Slussen och njöt av skön utsikt, gigantisk öppen spis och bästa soffan ihop med en läcker frukost i lugn och ro efter det varma badet så vad ska jag säga... Jag hann inte! Och nu sitter vi i bilen på väg hem. Anledningen till resan var Ann Ljungbergs Skrivmingel på Söder i en urmysig lokal delad med Harley Davidson. Fyra fullproppade timmar med skrivptat i kvadrat. Njöt! Innan detta event åt maken och jag oxkind  med puread jordärtskocka. Intressant. Efter en alldeles för kort natt blev det ljuvliga templet i Västerhaninge. Och sen vila... Och nu hem till sköna Småland. Angående sufflera kan jag bara tänka på paret som alltid glada i hågen kom hem till oss och mannen ville så gärna berätta om händelser sen sist vi sågs. Vi lyssnade ivrigt men 11/2 mening in började frun sufflera. Mannen repeterade snällt så frun fick sitt sagt och tog sen modigt tillbaka ordet tre, fyra gånger eftersom han såg hur vi stödde honom med ögonkontakt och nickningar... Men frun gav aldrig upp och med sitt snabbare ordflöde och vassare röst så blev det till slut alltid hon som vann kampen och vi fick aldrig egentligen veta hur han tyckte och tänkte om världen runt honom...


fredag 13 januari 2012

Om skrock...

Om jag går under en stege - riskerar jag att få färgdropp i håret
Om jag lägger nycklarna på bordet - så ser jag var jag har dem.
Om jag spottar tre gånger när jag ser en svårt katt - så blir jag förvånad för jag tror inte på skrock.
Men om jag inte passar på tillfället - vilket det nu är som kommer i min väg - så tror jag att jag kommer att få äta upp det förr eller senare!
Vad det är vet jag inte - kanske kallas även det skrock?
Kanske även att jag bara måste blogga om SkrivPuff-ordet för dagen... Men bara för att det ska synas att jag minsann bara gör det jag vill så skickar jag idag med ett nytaget foto där vi åker... Ser du ufot? Blinka tre gånger och skriv var jag är annars kommer de ...


torsdag 12 januari 2012

om osynlig

Att känna - är det osynligt? Att känna skillnaden - den osynliga men högst verkliga skillnaden - det är skillnaden mellan en bra dag och en dålig. Att få förmånen att känna ytterligare en bit av sanningen. Att känna över huvud taget. Att våga är också osynligt. Att tänka. Men ändå. När man tänker, känner och vågar så får det följder som är mer synliga än pengar, kläder och bilar. Mer än status, yrke och härstamning. Att verkligen tänka, känna och våga är lika osynligt som den starkaste vind...


---------------
Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här  - och till hela min familj om du så vill - Och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

onsdag 11 januari 2012

Om ansvar...

Dagens lektion alltså - lägg ner alla elektroniska hjälpmedel en stund - jag vill inte att ni gå upp på internet för att kolla. Jo, tack så mycket. Det är viktigt. Ja, dagens lektion handlar om ansvar.
A N S V A R skriver jag här på tavlan.
Någon som vet något om ordet?
Hört talas om det hemma? I skolan? På jobbet? Räck upp en hand!
Inte det - nähä.
Ansvar är annars ett fint gammalt ord som för åtminstone mina tankar till hur det var innan "Slit-och-släng-eran" inleddes.
Som tillverkare och producent av stora saker och små ting satte man en ära i att göra ett bra jobb. Ett jobb som höll. Man satte sitt namn i pant. Man fick lära sig att göra ett bra jobb och vara stolt över det.  I de fall det behövdes en innehållsförteckning kunde man förstå den. Giftiga saker förekom - om man inte visste om att det var skadligt. Man satte en ära i att betala för sig. Man betalade gärna för ett bra vara eller tjänst. Fanns det en gratis lunch på den tiden så var den gratis... Förvaltarskap kanske ni känner till?! Inte det, nä. Att stå för det man säger då? Hålla det man lovat? Som företagare, privatperson eller till och med politiker och tidningsredaktör. Jojomen. Kunna lita på att det man köpt för dyra pengar ska hålla - utan extra försäkringar. Konsekvens - det vet ni väl något om kanske? Snälla säg att ni vet något om att man måste inse att det finns konsekvenser av ens handlande? Nähä... Det var tragiskt...  Arma barn - vilken tid lever ni i? Ni kan inte ens minnas vad ansvar en gång betytt! Hur gör vi nu då...  Frihet då? Prata rakt ut nu om ni känner till detta ord! Ojojojojojojoj... ni kan alltså prata, kära klass. Det blev lite mycket nu men om alla ni som känner till ordet frihet i handling i samband med konsekvens fortsätter att höja sin röst så kan vi säkert få ordning så småningom... Vad säger ni kära klass? Men... säg något då! Vi får nog ha ett litet föräldramöte om det här så att ni får hjälp att lära vissa ords betydelse från grunden. Jag måste erkänna att uppgiften känns lite övermäktig för bara en stackars lärare som jag, men jag måste säga att ni är en väldigt skötsam klass. Det tackar jag för. Ja, Thure? Nej, du har rätt - inte många fyrtiotalister har föräldrar som orkar gå på föräldramöte... Nej, vi får nog tänka om här...


Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

tisdag 10 januari 2012

om huvudlöst

Huvudlöst, galenskap, utan tanke på följderna!!!
                 Eller ...
vision som ingen annan,
hänsyn till allas våra bortmotade behov,
kanske en kreativitet som kommer att lösa hela mänsklighetens behov av att känna sann glädje över att vi lever just nu!

--------------
Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

måndag 9 januari 2012

Om Saktmod...


Jag kände mig ensam.
Utan hopp och utan löfte om framgång.
Jag hittade en Bibel och jag slog på måfå i den enda del jag kände till.
Matteus kapitel fem i vers fem: ”De saktmodiga ska besitta jorden”
Vem säger det?
Vad betyder det?
Det är ett löfte som låter storslaget och jag känner att jag vill veta!
Jag slår upp i en ordbok och läser om saktmodig: Fridsam, tålig, foglig, ödmjuk, from...
Men stopp! Vad betyder from? Och till vem ska jag vara foglig? Jag letar vidare och läser:
Gudfruktig, varmt religiös, hängiven, rättfärdig, mild, blid, stillsam …
Tillbaka till löftet. Vad menas med ”de saktmodiga ska besitta jorden”?
Vilka är det som ska få äga vår jord?
Vad kommer då att hända med de gapiga, skräniga, löftesgödslande, egouppblåsta och maktlystna som säger sig bestämma över oss andra ...
Så snopet för dem! De kommer inte att besitta jorden! Om man ska tro vem det nu är som säger det. Är han trovärdig då – eller är han ytterligare en maktlysten, manipulerande politiker?
Jag läser girigt – vem är han, denne Jesus. Jag vill veta – kan jag lita på honom? Den Ende sanne Gudens enfödde Son. Det finns löften för dem som litar på Guds löften.. Det har inte gått många minuter sen jag hittade det där löftet – men det värmer redan mitt hjärta och livet betyder plötsligt mycket mer än vem som vinner valet, vem som är skyldig och vem som är rikast....
De saktmodiga känner hur viktigt livet är – må resten av världen håna av rädsla. Men så är det. Och nu ska jag söka efter fler löften som verkligen värmer mitt hjärta.

--------------------------
Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...