lördag 31 december 2011

Sista chansen idag att tävla om New York-resan!

Utmärkelsen! (Dagens puff)
Det var dagen då alla skulle få chansen att visa vad de gick för. Vuxna och ungdomar gick tillsammans  i klassen för Mänskliga kärleksstärkande relationer - MKR - som varat i 43 veckor. Den leddes av Sama Ri Ern, världskänd för sina lära-för-livet-metoder. Inför sista provet skulle man samlas i stora salen innanför den gamla anrika porten. Elva elever med nerverna utanpå och i sina egna funderingar droppade in genom dörren och satte sig ner att invänta läraren. Det var alltid noga med tiden. Allt var noga - från början var de trettio stycken men undan för undan visade det sig att vissa inte var kvalificerade för denna exklusiva klass och de hade med sorg fått lämna den. Prick tio skulle provet starta och eleverna började titta lite nervöst på sina klockor. Knappt en minut kvar när eleven närmast dörren får syn på en textad lapp som kommit instickandes under dörren. "Examinationen flyttad - ta er över gården till lilla salen. Samma tid - bara annan plats." Han ropade ut budskapet till sina kamrater varpå ett stort tumult utbröt och alla trängdes genom dörrarna och korridorerna. Knuffar och spring. Man ryckte upp glasdörrarna för att snabbt rusa genom den långa innergården men till stort förtret låg där en femåring och sparkade och grät med en ikullvält cykel över sig. Stackars unge. Alla rusade vidare och passerade en gammal gubbe som såg ut att be om något med framsträckta händer. Var han blind? På avsatsen framför dörrarna till lilla salen satt en ung kvinna böjd och skakade som om hon grät... När examinationen väl är över skulle eleverna få tid att se till dessa stackars människor. Men nu måste de alla göra sitt yttersta för att inte missa slutprovet och därmed intyg och betyg som skulle kunna bli inkörsporten till många fina jobb. Det blev lite stökigt i dörren in men alla kom igenom och letade snabbt upp varsin sittplats.Ingen lärare här heller. Märkligt.  Den andfådda eleven närmast korridoren, fick i ögonvrån syn på ett textat blad som sakta stacks in under dörren. Han tog upp det för att läsa. Meddelandet löd: Ni kan gå hem nu. Ni är alla är underkända. Teoretiska kunskaper utan praktisk tillämpning är inget att skryta över och följaktligen inget att få betyg för. Välkomna att söka igen nästa år. Må tiden hjälpa er att förstå. Och må ni alltid ärligt förtjäna varje utmärkelse!

(Idén till berättelsen kommer från en historia jag läste för massor av år sedan och tror finns i en institutbok i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.)
-------------         --------------      --------------        -----------           -------------          ----------
Jag bloggar om ett ord från Ann Ljungbergs SkrivPuff varje dag - ett kul sätt att väcka hjärnan till nya infall!
Vill du vinna en resa till New York nu i april - och spåna fram en idé till en roman, kanske? Fram till midnatt innan det slår över och blir 2012 kan man tävla om denna (blivande-)författarresa! Jag tänker tävla och förhoppningsvis minst 299 personer till - annars blir det inget pris för någon:-( Så tävla på - alla har chans att vinna! Kolla in Skrivadventskalendern med tävlingsregler här - mycket enkelt och med en massa underbara tips på vägen! Så bara det är värt din lilla ansträngning!

fredag 30 december 2011

Ännu tid att vinna resan till New York i april!

Skriv om att ta språnget...

Ta språnget!
Hoppa av båten innan landgången dras in
Säg de där orden innan tillfället flyr
Våga hoppa över hindret med bägge fötterna
Men glöm inte kolla att du hoppar av vid rätt hamn
Ta ansvar för vad som kommer över dina läppar
Tänk på att ta sats innan du hoppar - så du inte slår i backen med näsan före
Ta dagligen de språng som hjälper dig att se ärligt och sant på dig själv som en viktig del av din värld. Du är en stark och högst betydelsefull individ.
Var ärlig, var sann, var en. Den största resan och det längsta språnget kan vara den att ärligt söka och finna dig själv. Vem har mer rätt än du att finna dina styrkor och svagheter och vem skulle vara mer motiverad att göra det svaga starkt?

               ------------------     ----------------    --------------------------   ---------------------
Jag bloggar om ett ord från Ann Ljungbergs SkrivPuff varje dag - ett kul sätt att väcka hjärnan till nya infall!
    Vill du vinna en resa till New York nu i april - och spåna fram en idé till en roman, kanske? Fram till midnatt innan det slår över och blir 2012 kan man tävla om denna (blivande-)författarresa! Jag tänker tävla och förhoppningsvis minst 299 personer till - annars blir det inget pris för någon:-( Så tävla på - alla har chans att vinna! Kolla in Skrivadventskalendern med tävlingsregler här - mycket enkelt och med en massa underbara tips på vägen! Så bara det är värt din lilla ansträngning!
           --------------------         ----------------           ----------             -----------------------      

onsdag 28 december 2011

Skriv om fördummad - Och... VINN EN RESA TILL NEW YORK!

SKRIV OM FÖRDUMMAD

Av innerlig kärlek försummad
Av omkringstrykande besserwissrar förstummad
Av osmaklig underhållning fördummad
Fördumning - den moderna människans sorgliga klädnad - och den skyler ingenting...

Bloggar om ett ord från Ann Ljungbergs SkrivPuff varje dag - ett kul sätt att väcka hjärnan till nya infall! Vill du vinna en resa till New York nu i april - och spåna fram en idé till en roman, kanske? Fram till midnatt innan det slår över och blir 2012 kan man tävla om denna (blivande-)författarresa! Jag tänker tävla och förhoppningsvis minst 299 personer till - annars blir det inget pris för någon:-( Så tävla på - alla har chans att vinna! Kolla in Skrivadventskalendern med tävlingsregler här - mycket enkelt och med en massa underbara tips på vägen! Så bara det är värt din lilla ansträngning!

Skriv om att försumma... en sann dag ...

Ska bara ... skriva lite i dagboken så jag inte glömmer bort de där ordningsamma tankarna, ska bara läsa lite uppbyggande skrifter så jag får lite påminnelser om styrkor och svagheter, ska bara prata lite med de kvittrande barnbarnen och ta emot av deras otroliga energi - och lite med de trötta föräldrarna, ska bara gå ut en runda så jag får frisk luft som hela kroppen längtar efter, ska bara beundra nytillkottet i julkorthögen som just damp ner i lådan (- men, vilket häftigt foto!), ska bara äta en bit så jag inte ramlar ihop, ska bara fixa till lite mat så alla får lite i magen så jag inte får det på mitt samvete att någon faller i koma, ska bara diska först det vi inte orkade vid midnatt så jag hittar knivar och annat praktiskt vid en frukost - eller som nu snarare lunch...
   Dagen rullar på i full fart - som alla dagar denna månad - och alla 20 personer (av helgens 24) och två katter som denna härliga helg bor under samma tak känner snart för samma sak: Vi lagar inte någon mer mat - det får bli pizza på små lättstaplade plasttallrikar och vi samlas lite här och där och vi äter och äter och pratar och spelar spel... i sängen i köket i vardagsrummet, uppe på hallen, vi tar slut på julmusten men fortsätter ösa ur den ännu inte sinande godisbrunnen. Vi ägnar oss också åt att leta vidare efter försvunna födelsedagspresenterna och hela packen med julpengakuverten som varit borta sen den 15:e och ännu inte gett sig tillkänna... Paniken börjar kännas av för nästa morgon ska helgens födelsedagsbarn hem med sin familj! Det har varit mycket att göra - otroligt mycket emellanåt-  och en 50-plussare är glad att inte hjärnblödning utbrutit  - och man har inte haft tid att be om högre makters hjälp med just dessa dagars intensiva letande. Eller man har inte tagit sig den tiden... men nu gör vi det. Först ber sjuåringen och farmor om att presenterna ska hittas. Letar sen på de vanliga ställena plus bland skorna för säkerhets skull, när allt är gjort sitter den studerande Siggedarling och tittar upp från sin skrivmoj. Högt där uppe i bokhyllan ligger en lite hoptryckt Icakasse med något långt som sticker ut, hon pekar och de båda uppgivna själarna följer med blicken hennes hand... Ja! där är de!!! Sen blir det en extra fest för stora Joseph som idag fyller sju år och en dag! Fylld av förundran att faktiskt bönen så snabbt blev besvarad och något hela tiden synligt blev sett ber vi snart ännu en letarbön. Kan vi möjligen få hjälp att hitta den försvunna packen med pengakuvert från Farmor Siv? Siggedarling får äran att be eftersom det var hennes ögon som hittade presentpåsen. Sen letas det på de vanliga platserna för pengakuvert igen... utan resultat förstås för där har vi ju letat flera gånger innan.... Gamla Farmor Siv är inte glad om inte de surt förvärvade inte når sin tänkta destination och både sonen och sonhustrun känner trycket... Jag - i detta fall sonhustrun - är på väg mot toalettern för en stund tänkt vila från stojet när benen tvärvänder och går tillbaka i hallen. Händerna trevar i garderoben och får fatt i en svart herrock och där - där i innerfickan finner jag bunten med pengakuvert som jag aldrig förr hållt i. Det var väl det jag visste - jag hade aldrig hållit i dem! Det var inte jag:-O Min make kliar sig i huvudet - hur gick detta till. Hur kan de ligga i rocken... den hade jag väl inte på mig??? Försumma böner kan kosta - speciellt tid;-) Husets far går sen runt och delar ut kuvert till höger och vänster och lägger de överblivna i posthögen till de tre barn med familjer som inte är här just nu. Åhhhh så skönt att allt löste sig - undra om man har tid att hålla en tackbön för att ännu en bön så snabbt blev besvarad?

måndag 26 december 2011

Skriv om att blötlägga...

Jag utvalde noga mitt bröd
kände på det med fingrarna  - det måste vara lagom tjockt,
höll det mot min näsa och drog sakta in dofterna med blundande ögon.
Ja, det var exakt syrligt, så rågdoftande och så kryddigt som jag föreställt mig.
Därefter stack jag ned skeden i spadet som med sitt långsamma bubblande fick fonduegrytan mitt på det fullsatta bordet att nästan magiskt dra både blickar och näsor till sig.
Spadet var mättat av goda smaker från skinkan och från grönsakerna som legat i den sista timman och nyss silats bort.
Allt var klart.
Timmen var slagen. Ett slog klockan, denna julafton - som alla andra.
God Jul alla kära, nu hugger vi in! ropade Torsten som alla andra jular
Jag stod som vanligt som väktare vid doppet och som alla andra år var det jag som prövade lyckan först för att sen hjälpa de andra
Jag blötlade brödet - petade ner det ordentligt under buljongytan, räknade sekunderna medan jag höll uppsikt över hur brödet reagerade
..fyra, fem...
Nu! Andäktigt la jag över det ångande brödet på mitt lilla fat, tog gaffeln och tryckte till om kanten. Fick med mig en bit och drog den till munnen. Smaklökarna var inte sena att svara på stimulansen... Mmmmmmmm....
Nu börjar julen.

söndag 25 december 2011

Skriv om bötfälla

God juledag - hoppas jag!
Det var inte meningen
Jag måste ha tappat den
Inte tänkte jag att fuska! Inte jag!
Hur som helst var det ju inte lätt att komma undan med saken
Många ville vinna
två var särskilt angelägna
jag var en av dem - det visste alla
Belöningen var eftersträvansvärd...
och just när jag satte upp handen och skulle ropa till
kom min antagonist upp med ett tjut
Vi hade båda mandeln
Hur skulle de kunna tro att just min var ditplacerad
Hur kunde jag förresten vara så dum att jag kunde tro att den riktiga mandeln var kvar i grytan!?
Böterna var dryga för sånt fusk
Värdparet var inte sena att bötfälla syndaren
Ta hand om hela juldisken - suck

lördag 24 december 2011

Tradition - HANNAS JULRIM!

Klockan är åtta på julafton. Gröten ska värmas och mandeln skållas, Lukasevangeliet ligger uppslaget... det är jul! Därför skriver jag inte mer - har lite att stå i. Men först bara måste jag - läsa Hannas julrim! Det häftigaste jag vet...!

Julen är verkligen här
Alla grejar och donar och fixar och kollar och hämtar
Alla springer och rusar och kutar och stressar och flämtar
Alla ringer och pratar och handlar och ordnar och tänker
Alla städar och putsar och dammar tills allting blänker

Rosetter och stjärnor och hjärtan och tomtar och änglar i varje vrå
Under och över och mellan och i och bredvid och naturligtvis på
På alla bord och bänkar och soffor och sängar - precis överallt!
Gator av grus och lera och sten och gräs och spån och asfalt
Allting ska prydas och tomtar och nissar och gummor och granar och sån't där
Allting som tyder på tecken som visar att julen är vekligen här.

Julen är tiden då alla ska fatta att någonting är så på tok
Bil och gubbe och socka och tomte och klänning och klocka och bok
Julklapp på julklapp, present på present
Alla firar vi det som hänt
I krubban i stallet i Betlehems stad
Där ligger barnet som gör en så glad
Grunden till helgen som vi har så kär
Julen är verkligen här

Julen är mer än en helg och en högtid, en dag och en tid på ett år
Julen är mer än presenter och saker och mat och pengar man får
Julen är mer än gardiner och pyssel och sånger och glitter och glam
Julens egentliga mening tycks ingen, i alla fall få, gräva fram
För alla sitter och tänker på skinka och prinskorv och köttbullar och omelett
På dieter och kilo och hälsa och kalorier och badrumsvågar och fett
På julgran och kulor och tomtar och nissar och gummor och konstiga gubbar
På tårtor som liknar små tomtar och granar och hjärtan och stjärnor och stubbar
Det är ett sånt sjå och stå i och besvär
Julen är verkligen här

Julen är mer än helg och en högtid, en dag och en tid på ett år
Julen är mer än presenter och saker och mat och pengar man får
Julen är mer än gardiner och pyssel och sångar och glitter och glam
Julens egentliga mening tycks ingen, i alla fall få, gräva fram
För alla sitter och tänker på skinka och prinskorv och köttbullar och omelett
På dieter och kilo och hälsa och kalorier och badrumsvågar och fett
På julgran och kulor och tomtar och nissar och gummor och konstiga gubbar
På tårtor som liknar små tomtar och granar och hjärtan och stjärnor och stubbar
Det är ett sånt sjå och stå i och besvär
Julen är verkligen här

Man konstaterar att allting är klart, allting är färdigt på prick
Från klappar till tomte till mat och till julgran, till ljusen till duk och bestick
Från listor till gäster till skor och till frissa till sånger till kläder och matta
Aldrig är det någon som någonsin, kan förstå eller fatta
Att julen är varken det ena eller andra, inte något av detta
Julen är händelsers höjdpunkters främsta, alla vinnares etta
Dagen då Frälsaren föddes, så varje människa räddad är
Det märks på den ande som finns överallt. Julen är verkligen här!

Skriven av Hanna Blomberg (nu Saffer förstås) 23 dec 2000 (13 år ung!)

(Får du inte alla rim att gunga skönt i munnen och örat så gör du fel - träna lite så blir det perfekt;-)

fredag 23 december 2011

Skriv om det gröna

Det gröna sköna tog sin chans och spirade när det gråa för en stund vände bort sin blick...

torsdag 22 december 2011

om att Hoppas och en gammal om att Vända

Jag hoppas att jag får bra betyg och jag hoppas jag får roligt på festen och jag hoppas att maten blir god och jag hoppas att killen tittar på just mej och jag hoppas att jag inte kräks och jag hoppas att jag kommer i tid och jag hoppas att ingen märker nåt och jag hoppas att jag inte är gravid och jag hoppas att jag inte luktar och jag hoppas att jag inte kom med på bilden och jag hoppas att det finns gratis hjälp att få och jag hoppas att kronofogden inte tar pianot och jag hoppas att lillen inte fick men för livet och jag hoppas att pengarna räcker till mat också och jag hoppas att jag får åtminstone delad vårdnad och jag hoppas att jag bara får fotboja och jag hoppas att jag kommer ut snabbare för att jag kan sköta mig och jag hoppas att han hälsar på och jag hoppas att jag kan börja ett nytt liv och jag hoppas att han minns mig och jag hoppas jag kan lära mig att bara hoppas inte löser någonting om jag inte också bestämmer mig för vad jag kan göra rent konkret för att nå det jag hoppas.......

Härliga Ann Ljungbergs SkrivPuff får mig i nya tankebanor varje dag - väntar spänt på dagens lucköppning i hennes Skrivadventskalender! Fina priser väntar fram till jul! FÖR ATT INTE TALA OM DE FINA ERBJUDANDET AV KURSER!

En annan text om gårdagens puff om att VÄNDA..

Hon som går över bron

Det var förstås mycket underligt - eller inte alls, kanske.
En lång smal kvinna, med en ljust lila kjol svepande runt anklarna, syntes varje morgon gå över den mycket långa skrangliga träbron som jag såg från mitt sovrum. Varje dag. Inte konstigt tycker du? Men varför skulle hon gå över den alls? Fanns det inget på andra sidan, undrar du förstås. Jo då. Skogen – den härliga blandskogen med små porlande bäckar, de vilda vackra djuren och fåglarna. Men kvinnan gick över bron, vände vid slutet av den och gick sen tillbaka. Alltid. I alla de fjorton år jag bott här. Varje dag.
Tycker du inte det är åtminstone lite konstigt?

onsdag 21 december 2011

Kolla kolla här och kolla kolla där...

 Om att VÄNDA... la till en lite läskig text i slutet...
Sent ska syndaren vakna - nej, vaken är jag men seeeg... har en del att tänka på ju... Mamma och väninnan båda på operation idag (ja, jag vet - men jag säger inte allt här på bloggen ju..)  och lite annat smått... Och så bokföringseländet... Men missar inte Skrivadventskalendern  - skicka du in en rad dit, du också! Alltid fina priser! Och snart är det jul och försent!
   Vända var ordet på Ann Ljungbergs SkrivPuff idag och jag kom direkt att tänka på Owe Thörnqvists roliga visa - http://hem.bredband.net/wall/owe/titta.htm - http://www.youtube.com/watch?v=SUIO-Mr4RbQ -och gör en egen tidsenlig variant, tycker jag själv;-) Men lyssna gärna på Owe medan du läser min text... Blir lite mer begripligt då.
  Har nästa vers på g men måste ägna mig åt föda och bokföring nu..

- Mamma, gå inte nu vi måste kolla! Men stanna då - en sån där har Nutte. Pappaaaa, säg till henne - Kolla nu!
- Men kära små frön, lugna ner er - vad är det ni vill visa oss?

Så vänder vi på huvet och vad hittar vi väl där, ja, vad hittar vi där!
 - Titta på messet titta på messet- jag har fått ett från ”Esset”
 - Jaha...
 - Men lilla Pappen, kolla på Appen – jag vill ha smarphone i klappen!
 - Varför det då?
 - För annars har jag ingenting att göra, kan du fatta.
 - Inget mer att göra än att mejla och att chatta.
 -  Och kolla kolla här och kolla kolla där och kolla kolla kolla får ni se
att dom har knappar här och dom har appar där och blåtandheadsetet mig klär!
 - Och en liten stickemössa på, så att den ej av köld blir blå.
 - Åh kolla kolla där och kolla kolla här och kolla kolla får ni se..

Vers två - kommer senare alltså;-)

En annan text om att VÄNDA..

Hon som går över bron

Det var förstås mycket underligt - eller inte alls, kanske.
   En lång smal kvinna med en ljust lila kjol svepande runt anklarna, syntes varje morgon gå över den mycket långa skrangliga träbron som jag såg från mitt sovrum. Varje dag. Inte konstigt tycker du? Men varför skulle hon gå över den alls? Fanns det inget på andra sidan, undrar du förstås. Jo då. Skogen – den härliga blandskogen med små porlande bäckar, de vilda vackra djuren och fåglarna. Men kvinnan gick över bron, vände vid slutet av den och gick sen tillbaka. Alltid. I alla de fjorton år jag bott här. Varje dag.
   Tycker du inte det är åtminstone lite konstigt?

tisdag 20 december 2011

orolig... be för min vän, du med!

Idag var SkrivPuffen från Ann Ljungberg "att välja sina strider" och jag hittade på en händelse som kan handla om det.
   Men mitt inre är i uppror. En ung väninna åker just nu till sjukhuset för sista undersökningarna innan bröstoperationen. En mycket aggressiv och elak cancer utan inkapsling så 12 lymfkörtlar ska också bort. Hon är en ovanligt fantastisk kvinna och låter hoppfull men är oerhört angelägen om att vi ska be för henne. "Kvalificerade Böner" som hon säger. Mitt bröst känns hopklämt och obekvämt minst sagt. Strupen känns svullen och jag vill bara gråta och gör det ibland. Usch och fy... Tänk om man skulle kunna ta bort oro, smärta, sjukdom. orättvisor, svält (som ju förstås är en av orättvisorna eftersom det bevisligen finns tillräckligt med föda på jorden till oss alla) mm mm...men då skulle livet inte vara LIVET.. så min text speglar väl min sinnestillstånd kanske... Inget kul i alla fall. Ska göra ett ryck till när detta är inkopierat  - och du - be gärna för min vän, du med! Böner hjälper. Det finns studier som bevisar det om du skulle känna dig osäker. Be gärna om att Gud som älskar henne ska hjälpa henne känna sig trygg i läkarnas händer och i Guds.

Så - här kommer tråket - sen kommer förhoppningsvis tramset...
Om att välja sina strider

- Låååt bli smöret, säger jag ju!
Den galna skrikande rösten tillhörde den som för bara två minuter sedan lugnt pratat med sin makes älskarinna i telefon. Chocken borde ha varit mycket stor för hon hade alltid ansett äktenskapet som ärligt och kärleksfullt men hon visade inget av upprördhet ens. Bara lyssnat och pratat som om det handlat om att samsas om några inköp till middagen. Men nu stod hon böjd över bordet och saliven slog ut genom munnen emot det oförstående och skräckslagna barnet.
   Vad är det som gör hur vi väljer att hantera vår omgivning? Det som händer eller det vi låter hända?

KOM IHÅG ATT GÅ IN PÅ ANNs SKRIVADVENTSKALENDER OCKSÅ - inte så många chanser kvar till ALLA FINA PRISER! Och alltid nya mycket lockande rabatter på skrivarkurser!

Här kommer tramset:
Om att välja sina strider – tramset…

Kommunfullmäktige hade sitt månatliga möte
Man stod upp och rapade ord
Vänstertanten gnällde om bristande ansvar
Och Centerfjanten skällde på gnällande tanter
Kd-kanten försökte medla genom att inte säga något alls
Folkpartigiganten hängde på
Sosseklanten pekade finger åt alla och
Moderatkontrollanten ville ha sista ordet
Men räknade inte med valpen i uppstickarpartiet.
När man sen skulle rösta om julbordet – då var alla ense.

Ja - det är bara att konstatera - det blev inte heller så kul...

måndag 19 december 2011

Ordet är Pynta

Skriv om att pynta, säger författarcoachen Ann Ljungberg i sin Skrivpuff  - så det gör jag. Efter en uppfriskande kindnyparpromenad med maken i svarta natten och lite frukost på det så lämnar jag mitt bidrag här och på puffsidan om någon skulle vara intresserad. Sen -d v s nu - ska jag se om skrivadventsluckan är öppen. Och ja - det var den!! (Men jag läser den inte förrän jag är klar med detta - en högtidlig stund är det;-)  Fast den uppgiften mejlar jag bara direkt till dagens lucka. Det är noga med det. 19@annljungberg.se idag - I morgon är det 20@. Bara så att ni inte som jag råkar göra fel... FEM hela dagar kvar att inspireras, tävla och kanske till och med VINNA!  Läste på Lilla Längtan och funderar över om de vill ha några specialjulkort att skicka ut? De är ju så ljuuuuuuuuuuuuuuuvliga deras små pingvinnallar! Här är de på facebook, förresten. Det skulle jag vilja göra... Vi får se om det finns tid - dagen är ju tyvärr rätt kort även om man som jag gärna stiger upp klockan fyra:-(  Men här kommer min puff:

p som i puttenuttigt och gulligt
y som i yttersta ansträngning för att försköna sitt hem
n som i någorlunda färdigt
t som tidsödande att hitta och sortera alla trassliga dekorationer med snören
a som i att avundsjukt betrakta sin grannes vackra utebelysning 

eller

p – som i priset för att man förbereder sin enkla boning
y- ytterligt roligt att återse gamla saker med minnen inbakade
n – nuuu är stunden att bli imponerad av hur lugnande det kan vara att göra vackert i vrårna
t – tänk att det var såååååååååå härligt att känna att man är kreativ i sitt hem!
a - aaaaahhhhhhhhhh vad jag kan njuta när jag sätter mig ner för att känna av julefriden. Ensam eller flersam.

söndag 18 december 2011

om att agna klokt


Det fanns en gång en bur
och den var för vilda djur
för att man skulle veta hur
man blir en riktigt rik figur
och den sura gubben tog
allt han såg, fick aldrig nog
bara roffa var hans knog
först han locka, sen han slog
men buren den var alltför trång
eller näsan var för lång
så lika plattnäst som en tång
blev sura mannen på en gång
och alla pengarna rann ut
som blöta vattnet ur en strut
och tuffa mästrandet tog slut
med ett riktigt snöpligt tjut
och kanske lärde han sig nåt
att inte fånga stort och smått
eller skilja vitt från grått
för att kränga skinn så flott
nej.. respekt till djur i Guds natur
tacksam dur gör ingen sur
vän med varje krumelur
annars kanske långa snoken
plattas som på gubbentoken
otur får man ej på kroken
när man agnar som en klok en!

Dagens skrivpuff från Ann Ljungberg var OTUR. Och du som gillar att skriva kan få härliga skrivartips och massa rabatter på nyttiga kurser - och det finns VINSTER som heter duga på hennes Skrivadventskalender!

lördag 17 december 2011

Nödvändigt ont!

Dagens skrivpuff alltså..

Skriv om ett nödvändigt ont

"Ont det gör ont det gör ont … " radion skvalade på högsta volym och duschen strilade som Njupeskärs vattenfall medan kvinnan stod och jobbade frenetiskt. Rofruktsborsten drogs hårdare och hårdare emot huden på armarna ju längre tiden gick. Men utan mycket resultat. Målarfärgen satt som berget och det var ju typiskt att det hade skvätt så dant just idag av alla dagar! Typiskt! Huden glödde men det ilsket gröna satt kvar i mitten av det glödröda – på fler än ett ställe. ”Suck!”  sa hon och sträckte sig efter kniven och började skrapa.  Det var en lite småvass matkniv som hon tagit med för säkerhets skull om inte skrubbandet skulle räcka. ”Aj!”-lätena  blandades med ”Åhhhhhhhh” - det är så tyyyyyyyyyyyypiskt!” och man kunde se på kroppsrörelserna att humöret blev mer och mer spetsigt och känsligt ju längre det gick. Det vackra broderade linnet som hon hade sparat för detta speciella tillfälle skulle inte dölja mycket så det var bara att fortsätta. ”Ett nödvändigt ont", muttrade hon medan kniven raspade på huden. ”Nödvändigt ont” var kanske egentligen etiketten på hela dagens kommande företeelser. Men hur som helst så måste hon snart ge sig iväg! Det måste duga nu, helt enkelt. Hon stod inte ut med mer söndersliten hud - och faktiskt, det såg bra ut nu. Hon hoppade ur duschen och kastade sig fram emot den kroppsstora spegeln medan hon slängde över sig det gigantiska blommiga turbadlakanet. Det hade hon fått ärva av sin syster som tyckte hon kunde behöva lite tur nu. Hennes lite närsynta ögon fick nu hjälp av de lilabågade glasögonen och inspekterade snabbt bit för bit av den nakna huden nerifrån och och upp. Då kom chocken... ansiktet var prickigt. Grönprickigt.

fredag 16 december 2011

Jag vann, jag vann, jag vann!!!!!!!!!! Lilla Längtan - Lilla mannen och jag är på g!

Mitt namn stod med som vinnare på uppgiften från den 12 december i skrivadventskalendern .. hjärtat slog en volt i bröstet!
För att vara på den säkra sidan så mejlade jag Ann Ljungberg - författarcoach - och frågade om det verkligen var jag och inte någon annan med samma namn... och nu vet jag:

JAG HAR VUNNIT ETT LEKTÖRSUTLÅTANDE av Ann! Jag är så glad att jag knappt får luft och nu ska här organiseras bland alla papper, pärmar och anteckningsblock och se till att avsluta vissa andra skrivprojekt - så jag får arbetsro med den lilla mannen...Eftersom det är mitt lillalängtanprojekt och inget annat - (som skrevs i augusti och nu ska slipas och finslipas igen)  så hoppas jag förstås att det även ska dra in pengar! Kolla in varifrån inspirationen kom: Lilla Längtan - vi är på g! Jippiiiiiiiiiiiiiii!

Inblandad rimmar på vasstandad!

Få som jag - knuff av dagens Skrivpuff - ordet idag är "inblandad"...

En röst mixad och blandad
av mjukhet och vasshet randad

som krokodilen tandad
så sträv som vore den sandad

rävlistliminblandad
i kommunikation utandad

Varning - förhandling strandad!



...och få härliga tips, knuffar och fina erbjudanden på Skrivadventskalendern!

Försvarstal

Om solen inte skulle lysa en dag
vad berör det dig

Om blodet skulle sluta flyta en dag
vad stör det dig

Om jaget inte längre skulle finnas
hur gör det dig

Om pennan i hand skulle frysas
så förgör det dig

Jag kan förstå dig som inte känner att det kan finnas behov av att
skriva. Shoppinglista, mess och julkort är din syn på skrivandet. Men
mallen för mänskligheten är inte du - du är bara en del av den precis
som jag! Men båda är vi viktiga för mänsklighetens utveckling. Och som
kakfatets sju sorter alla bör ha lite olika ingredienser så måste
också vårt innehåll av råvaror variera för att vi ska  kunna bli just
de läckerbitar som krävs på ett lockande kakfat. Bara mandelkakan gör
inget kalas – hur god den än är. Pennan i min hand är min livsessens –
vilken är din? (149 ord)

torsdag 15 december 2011

Skrivpuffen - Anklaga!

Kärlekssaga

behaga
mottaga
intaga

försvaga
olaga
uppdaga

misshaga
anklaga
beskyllningar vaga

åklaga
domsaga
pålaga

partsinlaga
överklaga
hjältesaga

söndagsbilaga

Texten skriven med anledning av Ann Ljungbergs Skrivpuff!

onsdag 14 december 2011

En härlig tomtevinterbild!

Hittade bilden här

Ge Dig Dagens Dos av SkrivarAdventskalendern!

Dagen börjar inte på riktigt förrän jag fått min dagliga dos av Ann Ljungbergs Skrivaradventskalender - hitta hit du med och se alla fina skrivtips, kurserbjudanden och inte minst dagens tävling!  Var med du med - en lagom vanebildande dos av inspiration och lite tävlingsglöd är en bra start på morgonen!
Till detta lägger jag sen Skrivpuffen och just idag var det perfekt att kombinera dem!


Här kommer min hissnande text om att få skjuts

Ao, ao, aooooooo! Den hårda pakethållaren slog med kraft in i den lilla bakdelen vid varenda gupp. Lillflickan tjöt ikapp med den endast något större som stod på tramporna och försökte styra. Genvägen ner till havet mellan åkerlapparna hade efter regnet blivit ännu mer härligt guppig och sladdrig och lutningen var läskigt skrämmande. Med knapp nöd höll sig det framrusande ekipaget upprätt. Grenar från slyet på sidorna vispade då och då till i flickornas hår och de skrek av både glädje och skräck... Låna mors gamla cykel - ett sant sommarnöje från minnenas tid. (94 ord av tillåtna 100)

tisdag 13 december 2011

Ett barn är fött denna dag och modern tackar Gud!

Dagens Skrivpuff: Lussa!

Dagen idag är en särskild dag
Den dag då ett gossebarn föddes
änglasång hördes och modern tackade Gud
vitklädda var de alla
Hela skaran av mottagande änglar som sjöng om ljus och glädje och om Guds son
Ja, en Guds son föddes denna dag.
En son så älskad och så älskande
vi är många som känner stor glädje för detta mirakel.

Nej, jag har inte blandat ihop helgerna
Min son Daniel föddes i arla morgonstunden
denna dag fast år 1979 - vi hade nog fått den största förlossningssalen i Helsingborg för hela stora lussetåget fick plats och den lilla nyfödda som sov på sin fars arm drog upp sitt lilla huvud, vred det emot ljuset och änglasången tills huvudet skakade av anstängning. Mer musikalisk kille får man leta efter så entrén till världen var perfekt.
Och nej, det är inte fel i texten ovan - han är en Guds son. Liksom jag är en Guds dotter - och liksom Du är ett barn till en älskande Himmelsk Fader. Sen firar vi förstås att Jesus Kristus föddes till denna jord - Han är Guds enfödde - men det är en annan och ännu mer fantastisk historia som jag kanske kan komma tillbaka till en annan gång.

måndag 12 december 2011

Skriv om symmetri!

Så ja, det gick ju bra det där med att skriva om köa - nu kommer symmetri - undra om det blir svårare!? Nu är jag ikapp med Skrivpuffen - lskar när den ligger inne direkt på morgonen!!! - Tjohoooooo här kommer mina symmetritankar!

Symmetri
hierarki
mjukhalksocksdemokrati
symmetri
broderi
funderingsstygn med bryderi
symmetri
strategi
drömmarstopp för utopi
symmetri
finlirspli
vacker-verkan-energi

Skriv om att köa!

Dagens skrivuppmaning - från Skrivarcoachen Ann Ljungberg - skriv om att köa! Nej egenligen ligger jag en dag efter .. så jag har två uppmaningar att ta itu med! Skriv om symmetri. Jaha ja..
Börjar spåna om att köa

Jag köar för att lämna postpaket
jag köar för att jag inte hann förbi medan det var grönt ljus
jag köar för att få ett bord på den smockfulla restaurangen - populär för sin goda prisvärda mat får man hoppas
jag köar för att komma in och lyssna på de där underbara föreläsarna
jag köar för att komma med i Idol - nej, jag bara skojar!!! Det gör jag INTE!
Jag köar inte heller för att bli med i någon dokusåpa, eller för att få diskutabelt influensavaccin eller för att hoppa bungy-jump över Victoriafallen I Afrikas oländiga terräng (eller var var de nu du var min kära dotter Hanna och gjorde detta vansinnesdåd;-)
Jag köar inte heller för att komma in i kyrkan på sabbatsdagen  - för så trångt är det inte i dörren in dit.
Men jag känner att jag gärna skulle göra det om det var det som krävdes för att få vara en del av den underbara sabbatsanden där. I vanligaste fall i Lyckeby, i går i Sheldon, Birmingham, andra gånger i Montbéliard, Köpenhamn, Lübeck, Helsingfors, Barcelona, London, Warwick, Provo, Springville, Brest, Caen - ja, vad jag menar är att sabbatens ande är så starkt utgjuten överallt att det inte kan spela någon som helst roll var jag är. Och jag köar gärna för den om det skulle vara nödvändigt. Den uppladdningen är oslagbar - för vilken vecka behövs det inte att mina inre batterier får sig lite extra kraft?! Vilken vecka skulle jag tacka nej till kraft från en älskande allsmäktig Gud?

söndag 11 december 2011

Jag tar priset

Priset det tar jag.
Priset har jag redan fått.
En ny dag och en gammal,
en god tanke och en sämre,
en bra sak gjord och en inte så bra,
en stökig familjedag och en lugn,
ett lättlöst bekymmer och ett svårt problem,
en ensamhet ensam eller en ensamhet i flock,
en glädje att tjäna någon annan eller en irritation över att man aldrig blir klar,
en glädje att vara en speciell kvinna på jorden eller en tanke att ingen är värd något alls,
jag väljer - det är priset.
Jag tar priset - jag väljer så gärna det att jag är speciell,
att mina ansträngningar inte är i onödan, att mina tankar är i utveckling,
att jag alltid kan påverka och påverkas,
att jag oavsett mina handlingar bakåt i tiden har alla möjligheter att få mitt liv att bli högst värdefullt,
Jag tar priset - en ny dag och kunskapen att både den och jag är värdefull -  för att forma mitt återstående liv av det.
Priset är nu, här och jag - och du förstås så jag har någon att dela det med.

Ann Ljungbergs SKRIVPUFF

Tvingad kanske inte finns?

Jag säger mitt först
Du säger ditt sen
eller tvärtom
Du vet att det jag säger är min tanke just nu
Jag vet att det du säger är din tanke just nu
I samspelet kan vi båda ändra tankar
Men ingen kan tvinga den andre.
Så tvingad kanske inte finns?

Ann Ljungbergs Skrivpuff - Tvingad

lördag 10 december 2011

Jag gör bara det jag måste...

Den 30:e november måste jag kolla på radioprogrammen och hitta var och när jag hittar radions Julkalender. Och samma med TV-kalendern. (Jo, visst är de för barn - men när slutar man vara barn? Det kan väl inte vara en exakt tidpunkt i livet!!)

Den 1:a december klockan 6.40 kollar jag så allt är som det ska vara - kalendern börjar kl 7.50 på  - "Allt du önskar". Schyyyyyyyyyyyyyyyyyy!!! Nu börjar det! Handlar om en liten tjej som tycker att hon "bara" vill ha en mobiltelefon... Jag hinner precis ta fram gröten och sätta mig tillrätta vid TV:n innan Svt 1  visar sin julkalender Tjuvarnas jul  kan-man-göra-rätt-fast-man-är-fattigochifelgäng-stuket. Häääärligt. En perfekt början (fast jag som vanligt varit uppe sen väldigt tidigt men ändå...) på en hektisk dag.

Den 2:a december - samma tider - samma kanaler - fortsättning på dessa rafflande historier och sköna karaktärer som följer med mig en stund på min dag. Visst är det härligt med rutiner!!!

Den 3:e december - just det - samma sak. Men va nu då - jo, just det - det är ju helg! Lite andra tider. Kollar in allt på Internet istället. Det går ju också bra. I nödfall. Det blir inte riktigt samma känsla men det duger. Och framför allt - man slipper missa något!

Den 4:e december bara måste jag gå in och utforska skrivarcoachen Ann Ljungbergs julkalender
 och jag möts av ett glatt och vänligt ansikte som hälsar mig välkommen att läsa skrivartipsen och att vara med och göra en liten uppgift varje dag. Jag ser att dagens uppgift är att skicka in en premiss till en bok - och jag slänger ur mig det första jag kommer att tänka på. En av mina mycket gamla favorittitlar som ligger till sig och hoppas på substans nog att bli en bok på "nåndag"... Nä, jag säger det inte - det är en hemlis som nu Ann Ljungberg är invigd i;-)

Den 5:e december - skönt - nu är allt på rätta tider igen. Detta måste jag ju göra så det hinner jag fast vi ska åka iväg till England och träffa yngsta dottern med make och deras lilla förstfödda! Allt måste vara packat och klart helst halv två för klockan två måste vi sticka. Och det är mycket som ska fixas innan!! Och efter lite morgonstök hittar jag tiden till lucköppning på Adventsskrivarkalendern igen. Läser tipsen och luckan och gör uppgiften - nu om hur man lanserar en bok.

Den 6:e december... suck.. ändrade rutiner. Nu blir det krångligt... och jag bestämmer mig för att ta igen allt på Internet när jag kommer tillbaka den 13 dec. Det blir en härlig stund bara jag och julkalendern - en i taget tills alla  avsnitt är avnjutna. Det kommer jag att hinna med - för det måste jag ju.. Man kan ju inte insupa en julkalender bara till hälften! Men man måste ju också träffa de nära och kära om de så bor på andra sidan vattnet! Varför skulle man annars ge sig iväg så här mitt i julstöket - som man så klart måste det också - åtminstone lite grann! T ex göra ost -  på 55 liter mjölk, putsa gardiner, fräscha upp de trötta blommorna, sätta upp de finaste julgardinerna, göra julkort och skicka iväg i god tid helst och så julklappspysslet förstås - det måste man ju också. Det är ju så roligt! Idag bara måste jag njuta av mycket annat lite mer ovanligt också: döttrarna Hanna och Emily med sina småttingar Clara Linnéa och Christopher Bruce. Jag är en njutare så det passar mig mycket bra att få njuta av dem i flera dagar i det annars lite kyliga England;-)

Dne 7:e december - Jag ligger i bästa gästsoffan i ett typisk engelsk hus med lånad laptop på magen och läser skrivtipsen i luckan och skickar in uppgiften: Önskelista för att underlätta skrivandet. sen måste jag gå in och titta till Anns Skrivpuff! Och väl där så bara måste jag känna mig igångpuffad! "Smittad" är temat. Jag öppnar en meddelandelucka och skriver Smittad, byter rad och sen sköter fingrarna resten. "Utan omväg runt hjärnan" har jag hört förr - men det här är mer som "utan omväg runt medvetandet". Det är hjärnan och fingrarna som sköter jobbet och den lilla dikten kryper fram . Man bara måste häpna - och fortsätta med måstena. Det tar ju faktiskt inte många minuter!

Fortsättning följer - dag för dag med massa måsten - härliga måsten! Men bara så ni vet så sitter jag här nu på Hiltons Hampton Inn i Birmingham med min make som också kommit över till England och gör allt jag måste på hans dator! Bloggar idag för det måste man eftersom det står i dagens lucka.

För jag gör ju bara det jag måste!




.

torsdag 8 december 2011

GOD JUL!

Smittsamt

Något litet litet kryper över gården
Något litet litet klänger genom fönstret
Något litet litet sniglar sig in runt dörrspringan och ut på hallgolvet
Något litet litet möter mig på min väg ut till köket för att fixa frukost
Något litet litet värmer mina tår och sprider sig upp genom hjärtat.
Något litet litet griper tag i mitt sinne och förgyller sen min dag och mina medmänniskors..
Något litet litet är aldrig så litet som det verkar. Värmen och glädjen smittar så gärna av sig och du blir själv en del av den. Av strimman av ljus från självaste Solen.