Utmärkelsen! (Dagens puff)
Det var dagen då alla skulle få chansen att visa vad de gick för. Vuxna och ungdomar gick tillsammans i klassen för Mänskliga kärleksstärkande relationer - MKR - som varat i 43 veckor. Den leddes av Sama Ri Ern, världskänd för sina lära-för-livet-metoder. Inför sista provet skulle man samlas i stora salen innanför den gamla anrika porten. Elva elever med nerverna utanpå och i sina egna funderingar droppade in genom dörren och satte sig ner att invänta läraren. Det var alltid noga med tiden. Allt var noga - från början var de trettio stycken men undan för undan visade det sig att vissa inte var kvalificerade för denna exklusiva klass och de hade med sorg fått lämna den. Prick tio skulle provet starta och eleverna började titta lite nervöst på sina klockor. Knappt en minut kvar när eleven närmast dörren får syn på en textad lapp som kommit instickandes under dörren. "Examinationen flyttad - ta er över gården till lilla salen. Samma tid - bara annan plats." Han ropade ut budskapet till sina kamrater varpå ett stort tumult utbröt och alla trängdes genom dörrarna och korridorerna. Knuffar och spring. Man ryckte upp glasdörrarna för att snabbt rusa genom den långa innergården men till stort förtret låg där en femåring och sparkade och grät med en ikullvält cykel över sig. Stackars unge. Alla rusade vidare och passerade en gammal gubbe som såg ut att be om något med framsträckta händer. Var han blind? På avsatsen framför dörrarna till lilla salen satt en ung kvinna böjd och skakade som om hon grät... När examinationen väl är över skulle eleverna få tid att se till dessa stackars människor. Men nu måste de alla göra sitt yttersta för att inte missa slutprovet och därmed intyg och betyg som skulle kunna bli inkörsporten till många fina jobb. Det blev lite stökigt i dörren in men alla kom igenom och letade snabbt upp varsin sittplats.Ingen lärare här heller. Märkligt. Den andfådda eleven närmast korridoren, fick i ögonvrån syn på ett textat blad som sakta stacks in under dörren. Han tog upp det för att läsa. Meddelandet löd: Ni kan gå hem nu. Ni är alla är underkända. Teoretiska kunskaper utan praktisk tillämpning är inget att skryta över och följaktligen inget att få betyg för. Välkomna att söka igen nästa år. Må tiden hjälpa er att förstå. Och må ni alltid ärligt förtjäna varje utmärkelse!
(Idén till berättelsen kommer från en historia jag läste för massor av år sedan och tror finns i en institutbok i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.)
------------- -------------- -------------- ----------- ------------- ----------
Jag bloggar om ett ord från Ann Ljungbergs SkrivPuff varje dag - ett kul sätt att väcka hjärnan till nya infall!
Vill du vinna en resa till New York nu i april - och spåna fram en idé till en roman, kanske? Fram till midnatt innan det slår över och blir 2012 kan man tävla om denna (blivande-)författarresa! Jag tänker tävla och förhoppningsvis minst 299 personer till - annars blir det inget pris för någon:-( Så tävla på - alla har chans att vinna! Kolla in Skrivadventskalendern med tävlingsregler här - mycket enkelt och med en massa underbara tips på vägen! Så bara det är värt din lilla ansträngning!
lördag 31 december 2011
fredag 30 december 2011
Ännu tid att vinna resan till New York i april!
Skriv om att ta språnget...
Ta språnget!
Hoppa av båten innan landgången dras in
Säg de där orden innan tillfället flyr
Våga hoppa över hindret med bägge fötterna
Men glöm inte kolla att du hoppar av vid rätt hamn
Ta ansvar för vad som kommer över dina läppar
Tänk på att ta sats innan du hoppar - så du inte slår i backen med näsan före
Ta dagligen de språng som hjälper dig att se ärligt och sant på dig själv som en viktig del av din värld. Du är en stark och högst betydelsefull individ.
Var ärlig, var sann, var en. Den största resan och det längsta språnget kan vara den att ärligt söka och finna dig själv. Vem har mer rätt än du att finna dina styrkor och svagheter och vem skulle vara mer motiverad att göra det svaga starkt?
------------------ ---------------- -------------------------- ---------------------
Jag bloggar om ett ord från Ann Ljungbergs SkrivPuff varje dag - ett kul sätt att väcka hjärnan till nya infall!
Vill du vinna en resa till New York nu i april - och spåna fram en idé till en roman, kanske? Fram till midnatt innan det slår över och blir 2012 kan man tävla om denna (blivande-)författarresa! Jag tänker tävla och förhoppningsvis minst 299 personer till - annars blir det inget pris för någon:-( Så tävla på - alla har chans att vinna! Kolla in Skrivadventskalendern med tävlingsregler här - mycket enkelt och med en massa underbara tips på vägen! Så bara det är värt din lilla ansträngning!
-------------------- ---------------- ---------- -----------------------
Ta språnget!
Hoppa av båten innan landgången dras in
Säg de där orden innan tillfället flyr
Våga hoppa över hindret med bägge fötterna
Men glöm inte kolla att du hoppar av vid rätt hamn
Ta ansvar för vad som kommer över dina läppar
Tänk på att ta sats innan du hoppar - så du inte slår i backen med näsan före
Ta dagligen de språng som hjälper dig att se ärligt och sant på dig själv som en viktig del av din värld. Du är en stark och högst betydelsefull individ.
Var ärlig, var sann, var en. Den största resan och det längsta språnget kan vara den att ärligt söka och finna dig själv. Vem har mer rätt än du att finna dina styrkor och svagheter och vem skulle vara mer motiverad att göra det svaga starkt?
------------------ ---------------- -------------------------- ---------------------
Jag bloggar om ett ord från Ann Ljungbergs SkrivPuff varje dag - ett kul sätt att väcka hjärnan till nya infall!
Vill du vinna en resa till New York nu i april - och spåna fram en idé till en roman, kanske? Fram till midnatt innan det slår över och blir 2012 kan man tävla om denna (blivande-)författarresa! Jag tänker tävla och förhoppningsvis minst 299 personer till - annars blir det inget pris för någon:-( Så tävla på - alla har chans att vinna! Kolla in Skrivadventskalendern med tävlingsregler här - mycket enkelt och med en massa underbara tips på vägen! Så bara det är värt din lilla ansträngning!
-------------------- ---------------- ---------- -----------------------
onsdag 28 december 2011
Skriv om fördummad - Och... VINN EN RESA TILL NEW YORK!
SKRIV OM FÖRDUMMAD
Av innerlig kärlek försummad
Av omkringstrykande besserwissrar förstummad
Av osmaklig underhållning fördummad
Fördumning - den moderna människans sorgliga klädnad - och den skyler ingenting...
Bloggar om ett ord från Ann Ljungbergs SkrivPuff varje dag - ett kul sätt att väcka hjärnan till nya infall! Vill du vinna en resa till New York nu i april - och spåna fram en idé till en roman, kanske? Fram till midnatt innan det slår över och blir 2012 kan man tävla om denna (blivande-)författarresa! Jag tänker tävla och förhoppningsvis minst 299 personer till - annars blir det inget pris för någon:-( Så tävla på - alla har chans att vinna! Kolla in Skrivadventskalendern med tävlingsregler här - mycket enkelt och med en massa underbara tips på vägen! Så bara det är värt din lilla ansträngning!
Av innerlig kärlek försummad
Av omkringstrykande besserwissrar förstummad
Av osmaklig underhållning fördummad
Fördumning - den moderna människans sorgliga klädnad - och den skyler ingenting...
Bloggar om ett ord från Ann Ljungbergs SkrivPuff varje dag - ett kul sätt att väcka hjärnan till nya infall! Vill du vinna en resa till New York nu i april - och spåna fram en idé till en roman, kanske? Fram till midnatt innan det slår över och blir 2012 kan man tävla om denna (blivande-)författarresa! Jag tänker tävla och förhoppningsvis minst 299 personer till - annars blir det inget pris för någon:-( Så tävla på - alla har chans att vinna! Kolla in Skrivadventskalendern med tävlingsregler här - mycket enkelt och med en massa underbara tips på vägen! Så bara det är värt din lilla ansträngning!
Skriv om att försumma... en sann dag ...
Ska bara ... skriva lite i dagboken så jag inte glömmer bort de där ordningsamma tankarna, ska bara läsa lite uppbyggande skrifter så jag får lite påminnelser om styrkor och svagheter, ska bara prata lite med de kvittrande barnbarnen och ta emot av deras otroliga energi - och lite med de trötta föräldrarna, ska bara gå ut en runda så jag får frisk luft som hela kroppen längtar efter, ska bara beundra nytillkottet i julkorthögen som just damp ner i lådan (- men, vilket häftigt foto!), ska bara äta en bit så jag inte ramlar ihop, ska bara fixa till lite mat så alla får lite i magen så jag inte får det på mitt samvete att någon faller i koma, ska bara diska först det vi inte orkade vid midnatt så jag hittar knivar och annat praktiskt vid en frukost - eller som nu snarare lunch...
Dagen rullar på i full fart - som alla dagar denna månad - och alla 20 personer (av helgens 24) och två katter som denna härliga helg bor under samma tak känner snart för samma sak: Vi lagar inte någon mer mat - det får bli pizza på små lättstaplade plasttallrikar och vi samlas lite här och där och vi äter och äter och pratar och spelar spel... i sängen i köket i vardagsrummet, uppe på hallen, vi tar slut på julmusten men fortsätter ösa ur den ännu inte sinande godisbrunnen. Vi ägnar oss också åt att leta vidare efter försvunna födelsedagspresenterna och hela packen med julpengakuverten som varit borta sen den 15:e och ännu inte gett sig tillkänna... Paniken börjar kännas av för nästa morgon ska helgens födelsedagsbarn hem med sin familj! Det har varit mycket att göra - otroligt mycket emellanåt- och en 50-plussare är glad att inte hjärnblödning utbrutit - och man har inte haft tid att be om högre makters hjälp med just dessa dagars intensiva letande. Eller man har inte tagit sig den tiden... men nu gör vi det. Först ber sjuåringen och farmor om att presenterna ska hittas. Letar sen på de vanliga ställena plus bland skorna för säkerhets skull, när allt är gjort sitter den studerande Siggedarling och tittar upp från sin skrivmoj. Högt där uppe i bokhyllan ligger en lite hoptryckt Icakasse med något långt som sticker ut, hon pekar och de båda uppgivna själarna följer med blicken hennes hand... Ja! där är de!!! Sen blir det en extra fest för stora Joseph som idag fyller sju år och en dag! Fylld av förundran att faktiskt bönen så snabbt blev besvarad och något hela tiden synligt blev sett ber vi snart ännu en letarbön. Kan vi möjligen få hjälp att hitta den försvunna packen med pengakuvert från Farmor Siv? Siggedarling får äran att be eftersom det var hennes ögon som hittade presentpåsen. Sen letas det på de vanliga platserna för pengakuvert igen... utan resultat förstås för där har vi ju letat flera gånger innan.... Gamla Farmor Siv är inte glad om inte de surt förvärvade inte når sin tänkta destination och både sonen och sonhustrun känner trycket... Jag - i detta fall sonhustrun - är på väg mot toalettern för en stund tänkt vila från stojet när benen tvärvänder och går tillbaka i hallen. Händerna trevar i garderoben och får fatt i en svart herrock och där - där i innerfickan finner jag bunten med pengakuvert som jag aldrig förr hållt i. Det var väl det jag visste - jag hade aldrig hållit i dem! Det var inte jag:-O Min make kliar sig i huvudet - hur gick detta till. Hur kan de ligga i rocken... den hade jag väl inte på mig??? Försumma böner kan kosta - speciellt tid;-) Husets far går sen runt och delar ut kuvert till höger och vänster och lägger de överblivna i posthögen till de tre barn med familjer som inte är här just nu. Åhhhh så skönt att allt löste sig - undra om man har tid att hålla en tackbön för att ännu en bön så snabbt blev besvarad?
Dagen rullar på i full fart - som alla dagar denna månad - och alla 20 personer (av helgens 24) och två katter som denna härliga helg bor under samma tak känner snart för samma sak: Vi lagar inte någon mer mat - det får bli pizza på små lättstaplade plasttallrikar och vi samlas lite här och där och vi äter och äter och pratar och spelar spel... i sängen i köket i vardagsrummet, uppe på hallen, vi tar slut på julmusten men fortsätter ösa ur den ännu inte sinande godisbrunnen. Vi ägnar oss också åt att leta vidare efter försvunna födelsedagspresenterna och hela packen med julpengakuverten som varit borta sen den 15:e och ännu inte gett sig tillkänna... Paniken börjar kännas av för nästa morgon ska helgens födelsedagsbarn hem med sin familj! Det har varit mycket att göra - otroligt mycket emellanåt- och en 50-plussare är glad att inte hjärnblödning utbrutit - och man har inte haft tid att be om högre makters hjälp med just dessa dagars intensiva letande. Eller man har inte tagit sig den tiden... men nu gör vi det. Först ber sjuåringen och farmor om att presenterna ska hittas. Letar sen på de vanliga ställena plus bland skorna för säkerhets skull, när allt är gjort sitter den studerande Siggedarling och tittar upp från sin skrivmoj. Högt där uppe i bokhyllan ligger en lite hoptryckt Icakasse med något långt som sticker ut, hon pekar och de båda uppgivna själarna följer med blicken hennes hand... Ja! där är de!!! Sen blir det en extra fest för stora Joseph som idag fyller sju år och en dag! Fylld av förundran att faktiskt bönen så snabbt blev besvarad och något hela tiden synligt blev sett ber vi snart ännu en letarbön. Kan vi möjligen få hjälp att hitta den försvunna packen med pengakuvert från Farmor Siv? Siggedarling får äran att be eftersom det var hennes ögon som hittade presentpåsen. Sen letas det på de vanliga platserna för pengakuvert igen... utan resultat förstås för där har vi ju letat flera gånger innan.... Gamla Farmor Siv är inte glad om inte de surt förvärvade inte når sin tänkta destination och både sonen och sonhustrun känner trycket... Jag - i detta fall sonhustrun - är på väg mot toalettern för en stund tänkt vila från stojet när benen tvärvänder och går tillbaka i hallen. Händerna trevar i garderoben och får fatt i en svart herrock och där - där i innerfickan finner jag bunten med pengakuvert som jag aldrig förr hållt i. Det var väl det jag visste - jag hade aldrig hållit i dem! Det var inte jag:-O Min make kliar sig i huvudet - hur gick detta till. Hur kan de ligga i rocken... den hade jag väl inte på mig??? Försumma böner kan kosta - speciellt tid;-) Husets far går sen runt och delar ut kuvert till höger och vänster och lägger de överblivna i posthögen till de tre barn med familjer som inte är här just nu. Åhhhh så skönt att allt löste sig - undra om man har tid att hålla en tackbön för att ännu en bön så snabbt blev besvarad?
tisdag 27 december 2011
måndag 26 december 2011
Skriv om att blötlägga...
Jag utvalde noga mitt bröd
kände på det med fingrarna - det måste vara lagom tjockt,
höll det mot min näsa och drog sakta in dofterna med blundande ögon.
Ja, det var exakt syrligt, så rågdoftande och så kryddigt som jag föreställt mig.
Därefter stack jag ned skeden i spadet som med sitt långsamma bubblande fick fonduegrytan mitt på det fullsatta bordet att nästan magiskt dra både blickar och näsor till sig.
Spadet var mättat av goda smaker från skinkan och från grönsakerna som legat i den sista timman och nyss silats bort.
Allt var klart.
Timmen var slagen. Ett slog klockan, denna julafton - som alla andra.
God Jul alla kära, nu hugger vi in! ropade Torsten som alla andra jular
Jag stod som vanligt som väktare vid doppet och som alla andra år var det jag som prövade lyckan först för att sen hjälpa de andra
Jag blötlade brödet - petade ner det ordentligt under buljongytan, räknade sekunderna medan jag höll uppsikt över hur brödet reagerade
..fyra, fem...
Nu! Andäktigt la jag över det ångande brödet på mitt lilla fat, tog gaffeln och tryckte till om kanten. Fick med mig en bit och drog den till munnen. Smaklökarna var inte sena att svara på stimulansen... Mmmmmmmm....
Nu börjar julen.
kände på det med fingrarna - det måste vara lagom tjockt,
höll det mot min näsa och drog sakta in dofterna med blundande ögon.
Ja, det var exakt syrligt, så rågdoftande och så kryddigt som jag föreställt mig.
Därefter stack jag ned skeden i spadet som med sitt långsamma bubblande fick fonduegrytan mitt på det fullsatta bordet att nästan magiskt dra både blickar och näsor till sig.
Spadet var mättat av goda smaker från skinkan och från grönsakerna som legat i den sista timman och nyss silats bort.
Allt var klart.
Timmen var slagen. Ett slog klockan, denna julafton - som alla andra.
God Jul alla kära, nu hugger vi in! ropade Torsten som alla andra jular
Jag stod som vanligt som väktare vid doppet och som alla andra år var det jag som prövade lyckan först för att sen hjälpa de andra
Jag blötlade brödet - petade ner det ordentligt under buljongytan, räknade sekunderna medan jag höll uppsikt över hur brödet reagerade
..fyra, fem...
Nu! Andäktigt la jag över det ångande brödet på mitt lilla fat, tog gaffeln och tryckte till om kanten. Fick med mig en bit och drog den till munnen. Smaklökarna var inte sena att svara på stimulansen... Mmmmmmmm....
Nu börjar julen.
söndag 25 december 2011
Skriv om bötfälla
God juledag - hoppas jag!
Det var inte meningen
Jag måste ha tappat den
Inte tänkte jag att fuska! Inte jag!
Hur som helst var det ju inte lätt att komma undan med saken
Många ville vinna
två var särskilt angelägna
jag var en av dem - det visste alla
Belöningen var eftersträvansvärd...
och just när jag satte upp handen och skulle ropa till
kom min antagonist upp med ett tjut
Vi hade båda mandeln
Hur skulle de kunna tro att just min var ditplacerad
Hur kunde jag förresten vara så dum att jag kunde tro att den riktiga mandeln var kvar i grytan!?
Böterna var dryga för sånt fusk
Värdparet var inte sena att bötfälla syndaren
Ta hand om hela juldisken - suck
Det var inte meningen
Jag måste ha tappat den
Inte tänkte jag att fuska! Inte jag!
Hur som helst var det ju inte lätt att komma undan med saken
Många ville vinna
två var särskilt angelägna
jag var en av dem - det visste alla
Belöningen var eftersträvansvärd...
och just när jag satte upp handen och skulle ropa till
kom min antagonist upp med ett tjut
Vi hade båda mandeln
Hur skulle de kunna tro att just min var ditplacerad
Hur kunde jag förresten vara så dum att jag kunde tro att den riktiga mandeln var kvar i grytan!?
Böterna var dryga för sånt fusk
Värdparet var inte sena att bötfälla syndaren
Ta hand om hela juldisken - suck
lördag 24 december 2011
Tradition - HANNAS JULRIM!
Klockan är åtta på julafton. Gröten ska värmas och mandeln skållas, Lukasevangeliet ligger uppslaget... det är jul! Därför skriver jag inte mer - har lite att stå i. Men först bara måste jag - läsa Hannas julrim! Det häftigaste jag vet...!
Julen är verkligen här
Alla grejar och donar och fixar och kollar och hämtar
Alla springer och rusar och kutar och stressar och flämtar
Alla ringer och pratar och handlar och ordnar och tänker
Alla städar och putsar och dammar tills allting blänker
Rosetter och stjärnor och hjärtan och tomtar och änglar i varje vrå
Under och över och mellan och i och bredvid och naturligtvis på
På alla bord och bänkar och soffor och sängar - precis överallt!
Gator av grus och lera och sten och gräs och spån och asfalt
Allting ska prydas och tomtar och nissar och gummor och granar och sån't där
Allting som tyder på tecken som visar att julen är vekligen här.
Julen är tiden då alla ska fatta att någonting är så på tok
Bil och gubbe och socka och tomte och klänning och klocka och bok
Julklapp på julklapp, present på present
Alla firar vi det som hänt
I krubban i stallet i Betlehems stad
Där ligger barnet som gör en så glad
Grunden till helgen som vi har så kär
Julen är verkligen här
Julen är mer än en helg och en högtid, en dag och en tid på ett år
Julen är mer än presenter och saker och mat och pengar man får
Julen är mer än gardiner och pyssel och sånger och glitter och glam
Julens egentliga mening tycks ingen, i alla fall få, gräva fram
För alla sitter och tänker på skinka och prinskorv och köttbullar och omelett
På dieter och kilo och hälsa och kalorier och badrumsvågar och fett
På julgran och kulor och tomtar och nissar och gummor och konstiga gubbar
På tårtor som liknar små tomtar och granar och hjärtan och stjärnor och stubbar
Det är ett sånt sjå och stå i och besvär
Julen är verkligen här
Julen är mer än helg och en högtid, en dag och en tid på ett år
Julen är mer än presenter och saker och mat och pengar man får
Julen är mer än gardiner och pyssel och sångar och glitter och glam
Julens egentliga mening tycks ingen, i alla fall få, gräva fram
För alla sitter och tänker på skinka och prinskorv och köttbullar och omelett
På dieter och kilo och hälsa och kalorier och badrumsvågar och fett
På julgran och kulor och tomtar och nissar och gummor och konstiga gubbar
På tårtor som liknar små tomtar och granar och hjärtan och stjärnor och stubbar
Det är ett sånt sjå och stå i och besvär
Julen är verkligen här
Man konstaterar att allting är klart, allting är färdigt på prick
Från klappar till tomte till mat och till julgran, till ljusen till duk och bestick
Från listor till gäster till skor och till frissa till sånger till kläder och matta
Aldrig är det någon som någonsin, kan förstå eller fatta
Att julen är varken det ena eller andra, inte något av detta
Julen är händelsers höjdpunkters främsta, alla vinnares etta
Dagen då Frälsaren föddes, så varje människa räddad är
Det märks på den ande som finns överallt. Julen är verkligen här!
Skriven av Hanna Blomberg (nu Saffer förstås) 23 dec 2000 (13 år ung!)
(Får du inte alla rim att gunga skönt i munnen och örat så gör du fel - träna lite så blir det perfekt;-)
Julen är verkligen här
Alla grejar och donar och fixar och kollar och hämtar
Alla springer och rusar och kutar och stressar och flämtar
Alla ringer och pratar och handlar och ordnar och tänker
Alla städar och putsar och dammar tills allting blänker
Rosetter och stjärnor och hjärtan och tomtar och änglar i varje vrå
Under och över och mellan och i och bredvid och naturligtvis på
På alla bord och bänkar och soffor och sängar - precis överallt!
Gator av grus och lera och sten och gräs och spån och asfalt
Allting ska prydas och tomtar och nissar och gummor och granar och sån't där
Allting som tyder på tecken som visar att julen är vekligen här.
Julen är tiden då alla ska fatta att någonting är så på tok
Bil och gubbe och socka och tomte och klänning och klocka och bok
Julklapp på julklapp, present på present
Alla firar vi det som hänt
I krubban i stallet i Betlehems stad
Där ligger barnet som gör en så glad
Grunden till helgen som vi har så kär
Julen är verkligen här
Julen är mer än en helg och en högtid, en dag och en tid på ett år
Julen är mer än presenter och saker och mat och pengar man får
Julen är mer än gardiner och pyssel och sånger och glitter och glam
Julens egentliga mening tycks ingen, i alla fall få, gräva fram
För alla sitter och tänker på skinka och prinskorv och köttbullar och omelett
På dieter och kilo och hälsa och kalorier och badrumsvågar och fett
På julgran och kulor och tomtar och nissar och gummor och konstiga gubbar
På tårtor som liknar små tomtar och granar och hjärtan och stjärnor och stubbar
Det är ett sånt sjå och stå i och besvär
Julen är verkligen här
Julen är mer än helg och en högtid, en dag och en tid på ett år
Julen är mer än presenter och saker och mat och pengar man får
Julen är mer än gardiner och pyssel och sångar och glitter och glam
Julens egentliga mening tycks ingen, i alla fall få, gräva fram
För alla sitter och tänker på skinka och prinskorv och köttbullar och omelett
På dieter och kilo och hälsa och kalorier och badrumsvågar och fett
På julgran och kulor och tomtar och nissar och gummor och konstiga gubbar
På tårtor som liknar små tomtar och granar och hjärtan och stjärnor och stubbar
Det är ett sånt sjå och stå i och besvär
Julen är verkligen här
Man konstaterar att allting är klart, allting är färdigt på prick
Från klappar till tomte till mat och till julgran, till ljusen till duk och bestick
Från listor till gäster till skor och till frissa till sånger till kläder och matta
Aldrig är det någon som någonsin, kan förstå eller fatta
Att julen är varken det ena eller andra, inte något av detta
Julen är händelsers höjdpunkters främsta, alla vinnares etta
Dagen då Frälsaren föddes, så varje människa räddad är
Det märks på den ande som finns överallt. Julen är verkligen här!
Skriven av Hanna Blomberg (nu Saffer förstås) 23 dec 2000 (13 år ung!)
(Får du inte alla rim att gunga skönt i munnen och örat så gör du fel - träna lite så blir det perfekt;-)
fredag 23 december 2011
Skriv om det gröna
Det gröna sköna tog sin chans och spirade när det gråa för en stund vände bort sin blick...
torsdag 22 december 2011
om att Hoppas och en gammal om att Vända
Jag hoppas att jag får bra betyg och jag hoppas jag får roligt på festen och jag hoppas att maten blir god och jag hoppas att killen tittar på just mej och jag hoppas att jag inte kräks och jag hoppas att jag kommer i tid och jag hoppas att ingen märker nåt och jag hoppas att jag inte är gravid och jag hoppas att jag inte luktar och jag hoppas att jag inte kom med på bilden och jag hoppas att det finns gratis hjälp att få och jag hoppas att kronofogden inte tar pianot och jag hoppas att lillen inte fick men för livet och jag hoppas att pengarna räcker till mat också och jag hoppas att jag får åtminstone delad vårdnad och jag hoppas att jag bara får fotboja och jag hoppas att jag kommer ut snabbare för att jag kan sköta mig och jag hoppas att han hälsar på och jag hoppas att jag kan börja ett nytt liv och jag hoppas att han minns mig och jag hoppas jag kan lära mig att bara hoppas inte löser någonting om jag inte också bestämmer mig för vad jag kan göra rent konkret för att nå det jag hoppas.......
Härliga Ann Ljungbergs SkrivPuff får mig i nya tankebanor varje dag - väntar spänt på dagens lucköppning i hennes Skrivadventskalender! Fina priser väntar fram till jul! FÖR ATT INTE TALA OM DE FINA ERBJUDANDET AV KURSER!
En annan text om gårdagens puff om att VÄNDA..
En annan text om gårdagens puff om att VÄNDA..
Hon som går över bron
Det var förstås mycket underligt - eller inte alls, kanske.
En lång smal kvinna, med en ljust lila kjol svepande runt anklarna, syntes varje morgon gå över den mycket långa skrangliga träbron som jag såg från mitt sovrum. Varje dag. Inte konstigt tycker du? Men varför skulle hon gå över den alls? Fanns det inget på andra sidan, undrar du förstås. Jo då. Skogen – den härliga blandskogen med små porlande bäckar, de vilda vackra djuren och fåglarna. Men kvinnan gick över bron, vände vid slutet av den och gick sen tillbaka. Alltid. I alla de fjorton år jag bott här. Varje dag.
Tycker du inte det är åtminstone lite konstigt? onsdag 21 december 2011
Kolla kolla här och kolla kolla där...
Om att VÄNDA... la till en lite läskig text i slutet...
Sent ska syndaren vakna - nej, vaken är jag men seeeg... har en del att tänka på ju... Mamma och väninnan båda på operation idag (ja, jag vet - men jag säger inte allt här på bloggen ju..) och lite annat smått... Och så bokföringseländet... Men missar inte Skrivadventskalendern - skicka du in en rad dit, du också! Alltid fina priser! Och snart är det jul och försent!
Sent ska syndaren vakna - nej, vaken är jag men seeeg... har en del att tänka på ju... Mamma och väninnan båda på operation idag (ja, jag vet - men jag säger inte allt här på bloggen ju..) och lite annat smått... Och så bokföringseländet... Men missar inte Skrivadventskalendern - skicka du in en rad dit, du också! Alltid fina priser! Och snart är det jul och försent!
Vända var ordet på Ann Ljungbergs SkrivPuff idag och jag kom direkt att tänka på Owe Thörnqvists roliga visa - http://hem.bredband.net/wall/owe/titta.htm - http://www.youtube.com/watch?v=SUIO-Mr4RbQ -och gör en egen tidsenlig variant, tycker jag själv;-) Men lyssna gärna på Owe medan du läser min text... Blir lite mer begripligt då.
Har nästa vers på g men måste ägna mig åt föda och bokföring nu..
Har nästa vers på g men måste ägna mig åt föda och bokföring nu..
- Mamma, gå inte nu vi måste kolla! Men stanna då - en sån där har Nutte. Pappaaaa, säg till henne - Kolla nu!
- Men kära små frön, lugna ner er - vad är det ni vill visa oss?
Så vänder vi på huvet och vad hittar vi väl där, ja, vad hittar vi där!
- Titta på messet titta på messet- jag har fått ett från ”Esset”
- Jaha...
- Men lilla Pappen, kolla på Appen – jag vill ha smarphone i klappen!
- Varför det då?
- För annars har jag ingenting att göra, kan du fatta.
- Inget mer att göra än att mejla och att chatta.
- Och kolla kolla här och kolla kolla där och kolla kolla kolla får ni se
att dom har knappar här och dom har appar där och blåtandheadsetet mig klär!
- Och en liten stickemössa på, så att den ej av köld blir blå.
- Åh kolla kolla där och kolla kolla här och kolla kolla får ni se..Vers två - kommer senare alltså;-)
En annan text om att VÄNDA..
Hon som går över bron
Det var förstås mycket underligt - eller inte alls, kanske.
En lång smal kvinna med en ljust lila kjol svepande runt anklarna, syntes varje morgon gå över den mycket långa skrangliga träbron som jag såg från mitt sovrum. Varje dag. Inte konstigt tycker du? Men varför skulle hon gå över den alls? Fanns det inget på andra sidan, undrar du förstås. Jo då. Skogen – den härliga blandskogen med små porlande bäckar, de vilda vackra djuren och fåglarna. Men kvinnan gick över bron, vände vid slutet av den och gick sen tillbaka. Alltid. I alla de fjorton år jag bott här. Varje dag.
Tycker du inte det är åtminstone lite konstigt?
tisdag 20 december 2011
orolig... be för min vän, du med!
Idag var SkrivPuffen från Ann Ljungberg "att välja sina strider" och jag hittade på en händelse som kan handla om det.
Men mitt inre är i uppror. En ung väninna åker just nu till sjukhuset för sista undersökningarna innan bröstoperationen. En mycket aggressiv och elak cancer utan inkapsling så 12 lymfkörtlar ska också bort. Hon är en ovanligt fantastisk kvinna och låter hoppfull men är oerhört angelägen om att vi ska be för henne. "Kvalificerade Böner" som hon säger. Mitt bröst känns hopklämt och obekvämt minst sagt. Strupen känns svullen och jag vill bara gråta och gör det ibland. Usch och fy... Tänk om man skulle kunna ta bort oro, smärta, sjukdom. orättvisor, svält (som ju förstås är en av orättvisorna eftersom det bevisligen finns tillräckligt med föda på jorden till oss alla) mm mm...men då skulle livet inte vara LIVET.. så min text speglar väl min sinnestillstånd kanske... Inget kul i alla fall. Ska göra ett ryck till när detta är inkopierat - och du - be gärna för min vän, du med! Böner hjälper. Det finns studier som bevisar det om du skulle känna dig osäker. Be gärna om att Gud som älskar henne ska hjälpa henne känna sig trygg i läkarnas händer och i Guds.
Så - här kommer tråket - sen kommer förhoppningsvis tramset...
KOM IHÅG ATT GÅ IN PÅ ANNs SKRIVADVENTSKALENDER OCKSÅ - inte så många chanser kvar till ALLA FINA PRISER! Och alltid nya mycket lockande rabatter på skrivarkurser!
Här kommer tramset:
Ja - det är bara att konstatera - det blev inte heller så kul...
Men mitt inre är i uppror. En ung väninna åker just nu till sjukhuset för sista undersökningarna innan bröstoperationen. En mycket aggressiv och elak cancer utan inkapsling så 12 lymfkörtlar ska också bort. Hon är en ovanligt fantastisk kvinna och låter hoppfull men är oerhört angelägen om att vi ska be för henne. "Kvalificerade Böner" som hon säger. Mitt bröst känns hopklämt och obekvämt minst sagt. Strupen känns svullen och jag vill bara gråta och gör det ibland. Usch och fy... Tänk om man skulle kunna ta bort oro, smärta, sjukdom. orättvisor, svält (som ju förstås är en av orättvisorna eftersom det bevisligen finns tillräckligt med föda på jorden till oss alla) mm mm...men då skulle livet inte vara LIVET.. så min text speglar väl min sinnestillstånd kanske... Inget kul i alla fall. Ska göra ett ryck till när detta är inkopierat - och du - be gärna för min vän, du med! Böner hjälper. Det finns studier som bevisar det om du skulle känna dig osäker. Be gärna om att Gud som älskar henne ska hjälpa henne känna sig trygg i läkarnas händer och i Guds.
Så - här kommer tråket - sen kommer förhoppningsvis tramset...
Om att välja sina strider
- Låååt bli smöret, säger jag ju!
Den galna skrikande rösten tillhörde den som för bara två minuter sedan lugnt pratat med sin makes älskarinna i telefon. Chocken borde ha varit mycket stor för hon hade alltid ansett äktenskapet som ärligt och kärleksfullt men hon visade inget av upprördhet ens. Bara lyssnat och pratat som om det handlat om att samsas om några inköp till middagen. Men nu stod hon böjd över bordet och saliven slog ut genom munnen emot det oförstående och skräckslagna barnet.
Vad är det som gör hur vi väljer att hantera vår omgivning? Det som händer eller det vi låter hända?KOM IHÅG ATT GÅ IN PÅ ANNs SKRIVADVENTSKALENDER OCKSÅ - inte så många chanser kvar till ALLA FINA PRISER! Och alltid nya mycket lockande rabatter på skrivarkurser!
Här kommer tramset:
Om att välja sina strider – tramset…
Kommunfullmäktige hade sitt månatliga möte
Man stod upp och rapade ord
Vänstertanten gnällde om bristande ansvar
Och Centerfjanten skällde på gnällande tanter
Kd-kanten försökte medla genom att inte säga något alls
Folkpartigiganten hängde på
Sosseklanten pekade finger åt alla och
Sosseklanten pekade finger åt alla och
Moderatkontrollanten ville ha sista ordet
Men räknade inte med valpen i uppstickarpartiet.
När man sen skulle rösta om julbordet – då var alla ense.Ja - det är bara att konstatera - det blev inte heller så kul...
måndag 19 december 2011
Ordet är Pynta
Skriv om att pynta, säger författarcoachen Ann Ljungberg i sin Skrivpuff - så det gör jag. Efter en uppfriskande kindnyparpromenad med maken i svarta natten och lite frukost på det så lämnar jag mitt bidrag här och på puffsidan om någon skulle vara intresserad. Sen -d v s nu - ska jag se om skrivadventsluckan är öppen. Och ja - det var den!! (Men jag läser den inte förrän jag är klar med detta - en högtidlig stund är det;-) Fast den uppgiften mejlar jag bara direkt till dagens lucka. Det är noga med det. 19@annljungberg.se idag - I morgon är det 20@. Bara så att ni inte som jag råkar göra fel... FEM hela dagar kvar att inspireras, tävla och kanske till och med VINNA! Läste på Lilla Längtan och funderar över om de vill ha några specialjulkort att skicka ut? De är ju så ljuuuuuuuuuuuuuuuvliga deras små pingvinnallar! Här är de på facebook, förresten. Det skulle jag vilja göra... Vi får se om det finns tid - dagen är ju tyvärr rätt kort även om man som jag gärna stiger upp klockan fyra:-( Men här kommer min puff:
p som i puttenuttigt och gulligt
y som i yttersta ansträngning för att försköna sitt hem
n som i någorlunda färdigt
t som tidsödande att hitta och sortera alla trassliga dekorationer med snören
a som i att avundsjukt betrakta sin grannes vackra utebelysning
eller
p – som i priset för att man förbereder sin enkla boning
y- ytterligt roligt att återse gamla saker med minnen inbakade
n – nuuu är stunden att bli imponerad av hur lugnande det kan vara att göra vackert i vrårna
t – tänk att det var såååååååååå härligt att känna att man är kreativ i sitt hem!
a - aaaaahhhhhhhhhh vad jag kan njuta när jag sätter mig ner för att känna av julefriden. Ensam eller flersam.
söndag 18 december 2011
om att agna klokt
Det fanns en gång en bur
för att man skulle veta hur
man blir en riktigt rik figur
och den sura gubben tog
allt han såg, fick aldrig nog
bara roffa var hans knog
först han locka, sen han slog
men buren den var alltför trång
eller näsan var för lång
så lika plattnäst som en tång
blev sura mannen på en gång
och alla pengarna rann ut
som blöta vattnet ur en strut
och tuffa mästrandet tog slut
med ett riktigt snöpligt tjut
och kanske lärde han sig nåt
att inte fånga stort och smått
eller skilja vitt från grått
för att kränga skinn så flott
nej.. respekt till djur i Guds natur
tacksam dur gör ingen sur
vän med varje krumelur
vän med varje krumelur
annars kanske långa snoken
plattas som på gubbentoken
otur får man ej på kroken
när man agnar som en klok en!
otur får man ej på kroken
när man agnar som en klok en!
Dagens skrivpuff från Ann Ljungberg var OTUR. Och du som gillar att skriva kan få härliga skrivartips och massa rabatter på nyttiga kurser - och det finns VINSTER som heter duga på hennes Skrivadventskalender!
lördag 17 december 2011
Nödvändigt ont!
Dagens skrivpuff alltså..
"Ont det gör ont det gör ont … " radion skvalade på högsta volym och duschen strilade som Njupeskärs vattenfall medan kvinnan stod och jobbade frenetiskt. Rofruktsborsten drogs hårdare och hårdare emot huden på armarna ju längre tiden gick. Men utan mycket resultat. Målarfärgen satt som berget och det var ju typiskt att det hade skvätt så dant just idag av alla dagar! Typiskt! Huden glödde men det ilsket gröna satt kvar i mitten av det glödröda – på fler än ett ställe. ”Suck!” sa hon och sträckte sig efter kniven och började skrapa. Det var en lite småvass matkniv som hon tagit med för säkerhets skull om inte skrubbandet skulle räcka. ”Aj!”-lätena blandades med ”Åhhhhhhhh” - det är så tyyyyyyyyyyyypiskt!” och man kunde se på kroppsrörelserna att humöret blev mer och mer spetsigt och känsligt ju längre det gick. Det vackra broderade linnet som hon hade sparat för detta speciella tillfälle skulle inte dölja mycket så det var bara att fortsätta. ”Ett nödvändigt ont", muttrade hon medan kniven raspade på huden. ”Nödvändigt ont” var kanske egentligen etiketten på hela dagens kommande företeelser. Men hur som helst så måste hon snart ge sig iväg! Det måste duga nu, helt enkelt. Hon stod inte ut med mer söndersliten hud - och faktiskt, det såg bra ut nu. Hon hoppade ur duschen och kastade sig fram emot den kroppsstora spegeln medan hon slängde över sig det gigantiska blommiga turbadlakanet. Det hade hon fått ärva av sin syster som tyckte hon kunde behöva lite tur nu. Hennes lite närsynta ögon fick nu hjälp av de lilabågade glasögonen och inspekterade snabbt bit för bit av den nakna huden nerifrån och och upp. Då kom chocken... ansiktet var prickigt. Grönprickigt.
Skriv om ett nödvändigt ont
"Ont det gör ont det gör ont … " radion skvalade på högsta volym och duschen strilade som Njupeskärs vattenfall medan kvinnan stod och jobbade frenetiskt. Rofruktsborsten drogs hårdare och hårdare emot huden på armarna ju längre tiden gick. Men utan mycket resultat. Målarfärgen satt som berget och det var ju typiskt att det hade skvätt så dant just idag av alla dagar! Typiskt! Huden glödde men det ilsket gröna satt kvar i mitten av det glödröda – på fler än ett ställe. ”Suck!” sa hon och sträckte sig efter kniven och började skrapa. Det var en lite småvass matkniv som hon tagit med för säkerhets skull om inte skrubbandet skulle räcka. ”Aj!”-lätena blandades med ”Åhhhhhhhh” - det är så tyyyyyyyyyyyypiskt!” och man kunde se på kroppsrörelserna att humöret blev mer och mer spetsigt och känsligt ju längre det gick. Det vackra broderade linnet som hon hade sparat för detta speciella tillfälle skulle inte dölja mycket så det var bara att fortsätta. ”Ett nödvändigt ont", muttrade hon medan kniven raspade på huden. ”Nödvändigt ont” var kanske egentligen etiketten på hela dagens kommande företeelser. Men hur som helst så måste hon snart ge sig iväg! Det måste duga nu, helt enkelt. Hon stod inte ut med mer söndersliten hud - och faktiskt, det såg bra ut nu. Hon hoppade ur duschen och kastade sig fram emot den kroppsstora spegeln medan hon slängde över sig det gigantiska blommiga turbadlakanet. Det hade hon fått ärva av sin syster som tyckte hon kunde behöva lite tur nu. Hennes lite närsynta ögon fick nu hjälp av de lilabågade glasögonen och inspekterade snabbt bit för bit av den nakna huden nerifrån och och upp. Då kom chocken... ansiktet var prickigt. Grönprickigt.
fredag 16 december 2011
Jag vann, jag vann, jag vann!!!!!!!!!! Lilla Längtan - Lilla mannen och jag är på g!
Mitt namn stod med som vinnare på uppgiften från den 12 december i skrivadventskalendern .. hjärtat slog en volt i bröstet!
För att vara på den säkra sidan så mejlade jag Ann Ljungberg - författarcoach - och frågade om det verkligen var jag och inte någon annan med samma namn... och nu vet jag:
JAG HAR VUNNIT ETT LEKTÖRSUTLÅTANDE av Ann! Jag är så glad att jag knappt får luft och nu ska här organiseras bland alla papper, pärmar och anteckningsblock och se till att avsluta vissa andra skrivprojekt - så jag får arbetsro med den lilla mannen...Eftersom det är mitt lillalängtanprojekt och inget annat - (som skrevs i augusti och nu ska slipas och finslipas igen) så hoppas jag förstås att det även ska dra in pengar! Kolla in varifrån inspirationen kom: Lilla Längtan - vi är på g! Jippiiiiiiiiiiiiiii!
För att vara på den säkra sidan så mejlade jag Ann Ljungberg - författarcoach - och frågade om det verkligen var jag och inte någon annan med samma namn... och nu vet jag:
JAG HAR VUNNIT ETT LEKTÖRSUTLÅTANDE av Ann! Jag är så glad att jag knappt får luft och nu ska här organiseras bland alla papper, pärmar och anteckningsblock och se till att avsluta vissa andra skrivprojekt - så jag får arbetsro med den lilla mannen...Eftersom det är mitt lillalängtanprojekt och inget annat - (som skrevs i augusti och nu ska slipas och finslipas igen) så hoppas jag förstås att det även ska dra in pengar! Kolla in varifrån inspirationen kom: Lilla Längtan - vi är på g! Jippiiiiiiiiiiiiiii!
Inblandad rimmar på vasstandad!
Få som jag - knuff av dagens Skrivpuff - ordet idag är "inblandad"...
En röst mixad och blandad
av mjukhet och vasshet randad
som krokodilen tandad
så sträv som vore den sandad
rävlistliminblandad
En röst mixad och blandad
av mjukhet och vasshet randad
som krokodilen tandad
så sträv som vore den sandad
rävlistliminblandad
i kommunikation utandad
Varning - förhandling strandad!
Varning - förhandling strandad!
...och få härliga tips, knuffar och fina erbjudanden på Skrivadventskalendern!
Försvarstal
Om solen inte skulle lysa en dag
vad berör det dig
Om blodet skulle sluta flyta en dag
vad stör det dig
Om jaget inte längre skulle finnas
hur gör det dig
Om pennan i hand skulle frysas
så förgör det dig
Jag kan förstå dig som inte känner att det kan finnas behov av att
skriva. Shoppinglista, mess och julkort är din syn på skrivandet. Men
mallen för mänskligheten är inte du - du är bara en del av den precis
som jag! Men båda är vi viktiga för mänsklighetens utveckling. Och som
kakfatets sju sorter alla bör ha lite olika ingredienser så måste
också vårt innehåll av råvaror variera för att vi ska kunna bli just
de läckerbitar som krävs på ett lockande kakfat. Bara mandelkakan gör
inget kalas – hur god den än är. Pennan i min hand är min livsessens –
vilken är din? (149 ord)
Jag kan förstå dig som inte känner att det kan finnas behov av att
skriva. Shoppinglista, mess och julkort är din syn på skrivandet. Men
mallen för mänskligheten är inte du - du är bara en del av den precis
som jag! Men båda är vi viktiga för mänsklighetens utveckling. Och som
kakfatets sju sorter alla bör ha lite olika ingredienser så måste
också vårt innehåll av råvaror variera för att vi ska kunna bli just
de läckerbitar som krävs på ett lockande kakfat. Bara mandelkakan gör
inget kalas – hur god den än är. Pennan i min hand är min livsessens –
vilken är din? (149 ord)
torsdag 15 december 2011
Skrivpuffen - Anklaga!
Kärlekssaga
behaga
mottaga
intaga
försvaga
olaga
uppdaga
misshaga
anklaga
beskyllningar vaga
åklaga
domsaga
pålaga
partsinlaga
överklaga
hjältesaga
söndagsbilaga
Texten skriven med anledning av Ann Ljungbergs Skrivpuff!
onsdag 14 december 2011
Hittade bilden Ge Dig Dagens Dos av SkrivarAdventskalendern!
Dagen börjar inte på riktigt förrän jag fått min dagliga dos av Ann Ljungbergs Skrivaradventskalender - hitta hit du med och se alla fina skrivtips, kurserbjudanden och inte minst dagens tävling! Var med du med - en lagom vanebildande dos av inspiration och lite tävlingsglöd är en bra start på morgonen!
Till detta lägger jag sen Skrivpuffen och just idag var det perfekt att kombinera dem!
Här kommer min hissnande text om att få skjuts
Till detta lägger jag sen Skrivpuffen och just idag var det perfekt att kombinera dem!
Här kommer min hissnande text om att få skjuts
Ao, ao, aooooooo! Den hårda pakethållaren slog med kraft in i den lilla bakdelen vid varenda gupp. Lillflickan tjöt ikapp med den endast något större som stod på tramporna och försökte styra. Genvägen ner till havet mellan åkerlapparna hade efter regnet blivit ännu mer härligt guppig och sladdrig och lutningen var läskigt skrämmande. Med knapp nöd höll sig det framrusande ekipaget upprätt. Grenar från slyet på sidorna vispade då och då till i flickornas hår och de skrek av både glädje och skräck... Låna mors gamla cykel - ett sant sommarnöje från minnenas tid. (94 ord av tillåtna 100)
tisdag 13 december 2011
Ett barn är fött denna dag och modern tackar Gud!
Dagens Skrivpuff: Lussa!
Dagen idag är en särskild dag
Den dag då ett gossebarn föddes
änglasång hördes och modern tackade Gud
vitklädda var de alla
Hela skaran av mottagande änglar som sjöng om ljus och glädje och om Guds son
Ja, en Guds son föddes denna dag.
En son så älskad och så älskande
vi är många som känner stor glädje för detta mirakel.
Nej, jag har inte blandat ihop helgerna
Min son Daniel föddes i arla morgonstunden
denna dag fast år 1979 - vi hade nog fått den största förlossningssalen i Helsingborg för hela stora lussetåget fick plats och den lilla nyfödda som sov på sin fars arm drog upp sitt lilla huvud, vred det emot ljuset och änglasången tills huvudet skakade av anstängning. Mer musikalisk kille får man leta efter så entrén till världen var perfekt.
Och nej, det är inte fel i texten ovan - han är en Guds son. Liksom jag är en Guds dotter - och liksom Du är ett barn till en älskande Himmelsk Fader. Sen firar vi förstås att Jesus Kristus föddes till denna jord - Han är Guds enfödde - men det är en annan och ännu mer fantastisk historia som jag kanske kan komma tillbaka till en annan gång.
Dagen idag är en särskild dag
Den dag då ett gossebarn föddes
änglasång hördes och modern tackade Gud
vitklädda var de alla
Hela skaran av mottagande änglar som sjöng om ljus och glädje och om Guds son
Ja, en Guds son föddes denna dag.
En son så älskad och så älskande
vi är många som känner stor glädje för detta mirakel.
Nej, jag har inte blandat ihop helgerna
Min son Daniel föddes i arla morgonstunden
denna dag fast år 1979 - vi hade nog fått den största förlossningssalen i Helsingborg för hela stora lussetåget fick plats och den lilla nyfödda som sov på sin fars arm drog upp sitt lilla huvud, vred det emot ljuset och änglasången tills huvudet skakade av anstängning. Mer musikalisk kille får man leta efter så entrén till världen var perfekt.
Och nej, det är inte fel i texten ovan - han är en Guds son. Liksom jag är en Guds dotter - och liksom Du är ett barn till en älskande Himmelsk Fader. Sen firar vi förstås att Jesus Kristus föddes till denna jord - Han är Guds enfödde - men det är en annan och ännu mer fantastisk historia som jag kanske kan komma tillbaka till en annan gång.
måndag 12 december 2011
Skriv om symmetri!
Så ja, det gick ju bra det där med att skriva om köa - nu kommer symmetri - undra om det blir svårare!? Nu är jag ikapp med Skrivpuffen - lskar när den ligger inne direkt på morgonen!!! - Tjohoooooo här kommer mina symmetritankar!
Symmetri
hierarki
mjukhalksocksdemokrati
symmetri
broderi
funderingsstygn med bryderi
symmetri
strategi
drömmarstopp för utopi
symmetri
finlirspli
vacker-verkan-energi
Symmetri
hierarki
mjukhalksocksdemokrati
symmetri
broderi
funderingsstygn med bryderi
symmetri
strategi
drömmarstopp för utopi
symmetri
finlirspli
vacker-verkan-energi
Skriv om att köa!
Dagens skrivuppmaning - från Skrivarcoachen Ann Ljungberg - skriv om att köa! Nej egenligen ligger jag en dag efter .. så jag har två uppmaningar att ta itu med! Skriv om symmetri. Jaha ja..
Börjar spåna om att köa
Jag köar för att lämna postpaket
jag köar för att jag inte hann förbi medan det var grönt ljus
jag köar för att få ett bord på den smockfulla restaurangen - populär för sin goda prisvärda mat får man hoppas
jag köar för att komma in och lyssna på de där underbara föreläsarna
jag köar för att komma med i Idol - nej, jag bara skojar!!! Det gör jag INTE!
Jag köar inte heller för att bli med i någon dokusåpa, eller för att få diskutabelt influensavaccin eller för att hoppa bungy-jump över Victoriafallen I Afrikas oländiga terräng (eller var var de nu du var min kära dotter Hanna och gjorde detta vansinnesdåd;-)
Jag köar inte heller för att komma in i kyrkan på sabbatsdagen - för så trångt är det inte i dörren in dit.
Men jag känner att jag gärna skulle göra det om det var det som krävdes för att få vara en del av den underbara sabbatsanden där. I vanligaste fall i Lyckeby, i går i Sheldon, Birmingham, andra gånger i Montbéliard, Köpenhamn, Lübeck, Helsingfors, Barcelona, London, Warwick, Provo, Springville, Brest, Caen - ja, vad jag menar är att sabbatens ande är så starkt utgjuten överallt att det inte kan spela någon som helst roll var jag är. Och jag köar gärna för den om det skulle vara nödvändigt. Den uppladdningen är oslagbar - för vilken vecka behövs det inte att mina inre batterier får sig lite extra kraft?! Vilken vecka skulle jag tacka nej till kraft från en älskande allsmäktig Gud?
Börjar spåna om att köa
Jag köar för att lämna postpaket
jag köar för att jag inte hann förbi medan det var grönt ljus
jag köar för att få ett bord på den smockfulla restaurangen - populär för sin goda prisvärda mat får man hoppas
jag köar för att komma in och lyssna på de där underbara föreläsarna
jag köar för att komma med i Idol - nej, jag bara skojar!!! Det gör jag INTE!
Jag köar inte heller för att bli med i någon dokusåpa, eller för att få diskutabelt influensavaccin eller för att hoppa bungy-jump över Victoriafallen I Afrikas oländiga terräng (eller var var de nu du var min kära dotter Hanna och gjorde detta vansinnesdåd;-)
Jag köar inte heller för att komma in i kyrkan på sabbatsdagen - för så trångt är det inte i dörren in dit.
Men jag känner att jag gärna skulle göra det om det var det som krävdes för att få vara en del av den underbara sabbatsanden där. I vanligaste fall i Lyckeby, i går i Sheldon, Birmingham, andra gånger i Montbéliard, Köpenhamn, Lübeck, Helsingfors, Barcelona, London, Warwick, Provo, Springville, Brest, Caen - ja, vad jag menar är att sabbatens ande är så starkt utgjuten överallt att det inte kan spela någon som helst roll var jag är. Och jag köar gärna för den om det skulle vara nödvändigt. Den uppladdningen är oslagbar - för vilken vecka behövs det inte att mina inre batterier får sig lite extra kraft?! Vilken vecka skulle jag tacka nej till kraft från en älskande allsmäktig Gud?
söndag 11 december 2011
Jag tar priset
Priset det tar jag.
Priset har jag redan fått.
En ny dag och en gammal,
en god tanke och en sämre,
en bra sak gjord och en inte så bra,
en stökig familjedag och en lugn,
ett lättlöst bekymmer och ett svårt problem,
en ensamhet ensam eller en ensamhet i flock,
en glädje att tjäna någon annan eller en irritation över att man aldrig blir klar,
en glädje att vara en speciell kvinna på jorden eller en tanke att ingen är värd något alls,
jag väljer - det är priset.
Jag tar priset - jag väljer så gärna det att jag är speciell,
att mina ansträngningar inte är i onödan, att mina tankar är i utveckling,
att jag alltid kan påverka och påverkas,
att jag oavsett mina handlingar bakåt i tiden har alla möjligheter att få mitt liv att bli högst värdefullt,
Jag tar priset - en ny dag och kunskapen att både den och jag är värdefull - för att forma mitt återstående liv av det.
Priset är nu, här och jag - och du förstås så jag har någon att dela det med.
Ann Ljungbergs SKRIVPUFF
Priset har jag redan fått.
En ny dag och en gammal,
en god tanke och en sämre,
en bra sak gjord och en inte så bra,
en stökig familjedag och en lugn,
ett lättlöst bekymmer och ett svårt problem,
en ensamhet ensam eller en ensamhet i flock,
en glädje att tjäna någon annan eller en irritation över att man aldrig blir klar,
en glädje att vara en speciell kvinna på jorden eller en tanke att ingen är värd något alls,
jag väljer - det är priset.
Jag tar priset - jag väljer så gärna det att jag är speciell,
att mina ansträngningar inte är i onödan, att mina tankar är i utveckling,
att jag alltid kan påverka och påverkas,
att jag oavsett mina handlingar bakåt i tiden har alla möjligheter att få mitt liv att bli högst värdefullt,
Jag tar priset - en ny dag och kunskapen att både den och jag är värdefull - för att forma mitt återstående liv av det.
Priset är nu, här och jag - och du förstås så jag har någon att dela det med.
Ann Ljungbergs SKRIVPUFF
Tvingad kanske inte finns?
Jag säger mitt först
Du säger ditt sen
eller tvärtom
Du vet att det jag säger är min tanke just nu
Jag vet att det du säger är din tanke just nu
I samspelet kan vi båda ändra tankar
Men ingen kan tvinga den andre.
Så tvingad kanske inte finns?
Ann Ljungbergs Skrivpuff - Tvingad
Du säger ditt sen
eller tvärtom
Du vet att det jag säger är min tanke just nu
Jag vet att det du säger är din tanke just nu
I samspelet kan vi båda ändra tankar
Men ingen kan tvinga den andre.
Så tvingad kanske inte finns?
Ann Ljungbergs Skrivpuff - Tvingad
lördag 10 december 2011
Jag gör bara det jag måste...
Den 30:e november måste jag kolla på radioprogrammen och hitta var och när jag hittar radions Julkalender. Och samma med TV-kalendern. (Jo, visst är de för barn - men när slutar man vara barn? Det kan väl inte vara en exakt tidpunkt i livet!!)
Den 1:a december klockan 6.40 kollar jag så allt är som det ska vara - kalendern börjar kl 7.50 på - "Allt du önskar". Schyyyyyyyyyyyyyyyyyy!!! Nu börjar det! Handlar om en liten tjej som tycker att hon "bara" vill ha en mobiltelefon... Jag hinner precis ta fram gröten och sätta mig tillrätta vid TV:n innan Svt 1 visar sin julkalender Tjuvarnas jul kan-man-göra-rätt-fast-man-är-fattigochifelgäng-stuket. Häääärligt. En perfekt början (fast jag som vanligt varit uppe sen väldigt tidigt men ändå...) på en hektisk dag.
Den 2:a december - samma tider - samma kanaler - fortsättning på dessa rafflande historier och sköna karaktärer som följer med mig en stund på min dag. Visst är det härligt med rutiner!!!
Den 3:e december - just det - samma sak. Men va nu då - jo, just det - det är ju helg! Lite andra tider. Kollar in allt på Internet istället. Det går ju också bra. I nödfall. Det blir inte riktigt samma känsla men det duger. Och framför allt - man slipper missa något!
Den 4:e december bara måste jag gå in och utforska skrivarcoachen Ann Ljungbergs julkalender
och jag möts av ett glatt och vänligt ansikte som hälsar mig välkommen att läsa skrivartipsen och att vara med och göra en liten uppgift varje dag. Jag ser att dagens uppgift är att skicka in en premiss till en bok - och jag slänger ur mig det första jag kommer att tänka på. En av mina mycket gamla favorittitlar som ligger till sig och hoppas på substans nog att bli en bok på "nåndag"... Nä, jag säger det inte - det är en hemlis som nu Ann Ljungberg är invigd i;-)
Den 5:e december - skönt - nu är allt på rätta tider igen. Detta måste jag ju göra så det hinner jag fast vi ska åka iväg till England och träffa yngsta dottern med make och deras lilla förstfödda! Allt måste vara packat och klart helst halv två för klockan två måste vi sticka. Och det är mycket som ska fixas innan!! Och efter lite morgonstök hittar jag tiden till lucköppning på Adventsskrivarkalendern igen. Läser tipsen och luckan och gör uppgiften - nu om hur man lanserar en bok.
Den 6:e december... suck.. ändrade rutiner. Nu blir det krångligt... och jag bestämmer mig för att ta igen allt på Internet när jag kommer tillbaka den 13 dec. Det blir en härlig stund bara jag och julkalendern - en i taget tills alla avsnitt är avnjutna. Det kommer jag att hinna med - för det måste jag ju.. Man kan ju inte insupa en julkalender bara till hälften! Men man måste ju också träffa de nära och kära om de så bor på andra sidan vattnet! Varför skulle man annars ge sig iväg så här mitt i julstöket - som man så klart måste det också - åtminstone lite grann! T ex göra ost - på 55 liter mjölk, putsa gardiner, fräscha upp de trötta blommorna, sätta upp de finaste julgardinerna, göra julkort och skicka iväg i god tid helst och så julklappspysslet förstås - det måste man ju också. Det är ju så roligt! Idag bara måste jag njuta av mycket annat lite mer ovanligt också: döttrarna Hanna och Emily med sina småttingar Clara Linnéa och Christopher Bruce. Jag är en njutare så det passar mig mycket bra att få njuta av dem i flera dagar i det annars lite kyliga England;-)
Dne 7:e december - Jag ligger i bästa gästsoffan i ett typisk engelsk hus med lånad laptop på magen och läser skrivtipsen i luckan och skickar in uppgiften: Önskelista för att underlätta skrivandet. sen måste jag gå in och titta till Anns Skrivpuff! Och väl där så bara måste jag känna mig igångpuffad! "Smittad" är temat. Jag öppnar en meddelandelucka och skriver Smittad, byter rad och sen sköter fingrarna resten. "Utan omväg runt hjärnan" har jag hört förr - men det här är mer som "utan omväg runt medvetandet". Det är hjärnan och fingrarna som sköter jobbet och den lilla dikten kryper fram . Man bara måste häpna - och fortsätta med måstena. Det tar ju faktiskt inte många minuter!
Fortsättning följer - dag för dag med massa måsten - härliga måsten! Men bara så ni vet så sitter jag här nu på Hiltons Hampton Inn i Birmingham med min make som också kommit över till England och gör allt jag måste på hans dator! Bloggar idag för det måste man eftersom det står i dagens lucka.
För jag gör ju bara det jag måste!
.
Den 1:a december klockan 6.40 kollar jag så allt är som det ska vara - kalendern börjar kl 7.50 på - "Allt du önskar". Schyyyyyyyyyyyyyyyyyy!!! Nu börjar det! Handlar om en liten tjej som tycker att hon "bara" vill ha en mobiltelefon... Jag hinner precis ta fram gröten och sätta mig tillrätta vid TV:n innan Svt 1 visar sin julkalender Tjuvarnas jul kan-man-göra-rätt-fast-man-är-fattigochifelgäng-stuket. Häääärligt. En perfekt början (fast jag som vanligt varit uppe sen väldigt tidigt men ändå...) på en hektisk dag.
Den 2:a december - samma tider - samma kanaler - fortsättning på dessa rafflande historier och sköna karaktärer som följer med mig en stund på min dag. Visst är det härligt med rutiner!!!
Den 3:e december - just det - samma sak. Men va nu då - jo, just det - det är ju helg! Lite andra tider. Kollar in allt på Internet istället. Det går ju också bra. I nödfall. Det blir inte riktigt samma känsla men det duger. Och framför allt - man slipper missa något!
Den 4:e december bara måste jag gå in och utforska skrivarcoachen Ann Ljungbergs julkalender
och jag möts av ett glatt och vänligt ansikte som hälsar mig välkommen att läsa skrivartipsen och att vara med och göra en liten uppgift varje dag. Jag ser att dagens uppgift är att skicka in en premiss till en bok - och jag slänger ur mig det första jag kommer att tänka på. En av mina mycket gamla favorittitlar som ligger till sig och hoppas på substans nog att bli en bok på "nåndag"... Nä, jag säger det inte - det är en hemlis som nu Ann Ljungberg är invigd i;-)
Den 5:e december - skönt - nu är allt på rätta tider igen. Detta måste jag ju göra så det hinner jag fast vi ska åka iväg till England och träffa yngsta dottern med make och deras lilla förstfödda! Allt måste vara packat och klart helst halv två för klockan två måste vi sticka. Och det är mycket som ska fixas innan!! Och efter lite morgonstök hittar jag tiden till lucköppning på Adventsskrivarkalendern igen. Läser tipsen och luckan och gör uppgiften - nu om hur man lanserar en bok.
Den 6:e december... suck.. ändrade rutiner. Nu blir det krångligt... och jag bestämmer mig för att ta igen allt på Internet när jag kommer tillbaka den 13 dec. Det blir en härlig stund bara jag och julkalendern - en i taget tills alla avsnitt är avnjutna. Det kommer jag att hinna med - för det måste jag ju.. Man kan ju inte insupa en julkalender bara till hälften! Men man måste ju också träffa de nära och kära om de så bor på andra sidan vattnet! Varför skulle man annars ge sig iväg så här mitt i julstöket - som man så klart måste det också - åtminstone lite grann! T ex göra ost - på 55 liter mjölk, putsa gardiner, fräscha upp de trötta blommorna, sätta upp de finaste julgardinerna, göra julkort och skicka iväg i god tid helst och så julklappspysslet förstås - det måste man ju också. Det är ju så roligt! Idag bara måste jag njuta av mycket annat lite mer ovanligt också: döttrarna Hanna och Emily med sina småttingar Clara Linnéa och Christopher Bruce. Jag är en njutare så det passar mig mycket bra att få njuta av dem i flera dagar i det annars lite kyliga England;-)
Dne 7:e december - Jag ligger i bästa gästsoffan i ett typisk engelsk hus med lånad laptop på magen och läser skrivtipsen i luckan och skickar in uppgiften: Önskelista för att underlätta skrivandet. sen måste jag gå in och titta till Anns Skrivpuff! Och väl där så bara måste jag känna mig igångpuffad! "Smittad" är temat. Jag öppnar en meddelandelucka och skriver Smittad, byter rad och sen sköter fingrarna resten. "Utan omväg runt hjärnan" har jag hört förr - men det här är mer som "utan omväg runt medvetandet". Det är hjärnan och fingrarna som sköter jobbet och den lilla dikten kryper fram . Man bara måste häpna - och fortsätta med måstena. Det tar ju faktiskt inte många minuter!
Fortsättning följer - dag för dag med massa måsten - härliga måsten! Men bara så ni vet så sitter jag här nu på Hiltons Hampton Inn i Birmingham med min make som också kommit över till England och gör allt jag måste på hans dator! Bloggar idag för det måste man eftersom det står i dagens lucka.
För jag gör ju bara det jag måste!
.
torsdag 8 december 2011
Smittsamt
Något litet litet kryper över gården
Något litet litet klänger genom fönstret
Något litet litet sniglar sig in runt dörrspringan och ut på hallgolvet
Något litet litet möter mig på min väg ut till köket för att fixa frukost
Något litet litet värmer mina tår och sprider sig upp genom hjärtat.
Något litet litet griper tag i mitt sinne och förgyller sen min dag och mina medmänniskors..
Något litet litet är aldrig så litet som det verkar. Värmen och glädjen smittar så gärna av sig och du blir själv en del av den. Av strimman av ljus från självaste Solen.
Något litet litet klänger genom fönstret
Något litet litet sniglar sig in runt dörrspringan och ut på hallgolvet
Något litet litet möter mig på min väg ut till köket för att fixa frukost
Något litet litet värmer mina tår och sprider sig upp genom hjärtat.
Något litet litet griper tag i mitt sinne och förgyller sen min dag och mina medmänniskors..
Något litet litet är aldrig så litet som det verkar. Värmen och glädjen smittar så gärna av sig och du blir själv en del av den. Av strimman av ljus från självaste Solen.
lördag 23 april 2011
måndag 4 april 2011
ny familj och länk till himlen
Jag är ute och reser igen. Eller rättare sagt kom aldrig riktigt hem emellan. En underbar resa hade vi - min man och jag. Vädret var härligt och familjen Stenberg (i Frankrike) som var målet var förstås jättekul att vara med. Templet i Bern strålade ikapp med solen och alla bemärkelsebarnen, det gamla ytterst charmiga golvknakande hotellet i Montbéliard hade nytt fint bad i grekisk stil och med bastu intill badkanten och härliga vilstolar som vi hann utnyttja både själva och ihop med barnbarnen.. Vi tog härliga promenader både runt sjön och i stan. Och lite överallt på resan. Bl a skrämde vi nästan slag på vänner i Hann. Münden som vi fick för oss att överraska - till allas stora glädje - och en del andra på vägen dit eftersom de inte tycks gilla att man kör emot enkelriktat där på de snåriga vägarna;-) Om jag inte var så lat hade jag lagt upp bilder från resan men nu är det inte möjligt p g a att min gamla mobil är i Sverige och jag är i England med en ny mobil jag knappt förstår. Här är jag nu för att bekanta mig med den nya familjen som blir officiellt en del av oss den 30 april!
Stress? Inte vet jag - nu är jag nog bedövad av allt som händer men vädret är vackert, familjen Halstead från Solihull är en mycket trevlig familj och blivande svärsonen Ian visade sina konster och lagade en massa fantastisk god mat av olika sorter till oss alla igår på Mors dag så jag förstår varför Emily är nöjd med valet;-) Jag bor hos helt galet underbara Ogdens i Sutton Coldfield - som var Hannas extrafamilj (missionspresidentpar) hennes sista månader i England.. och konferensen http://ldsmediatalk.com/2011/04/01/watch-lds-general-conference-live/ = Länk till himlen!- Otroligt njutbart och viktigt för själen!
Livet blir inte mindre gott för att det verkar stöka till sig ibland. Bara man orkar se sig lite om och vila i tanken att det finns en Gud som älskar oss och att "allt samverkar till det bästa för dem som tror". Och det gör väl vi, eller hur? Och jag har i dagarna fått ett starkare vittnesbörd om att ju mindre jag talar desto mer plats får Den Helige Anden att göra sig hörd. En mycket användbar lärdom!
KraM
Stress? Inte vet jag - nu är jag nog bedövad av allt som händer men vädret är vackert, familjen Halstead från Solihull är en mycket trevlig familj och blivande svärsonen Ian visade sina konster och lagade en massa fantastisk god mat av olika sorter till oss alla igår på Mors dag så jag förstår varför Emily är nöjd med valet;-) Jag bor hos helt galet underbara Ogdens i Sutton Coldfield - som var Hannas extrafamilj (missionspresidentpar) hennes sista månader i England.. och konferensen http://ldsmediatalk.com/2011/04/01/watch-lds-general-conference-live/ = Länk till himlen!- Otroligt njutbart och viktigt för själen!
Livet blir inte mindre gott för att det verkar stöka till sig ibland. Bara man orkar se sig lite om och vila i tanken att det finns en Gud som älskar oss och att "allt samverkar till det bästa för dem som tror". Och det gör väl vi, eller hur? Och jag har i dagarna fått ett starkare vittnesbörd om att ju mindre jag talar desto mer plats får Den Helige Anden att göra sig hörd. En mycket användbar lärdom!
KraM
måndag 21 mars 2011
Bas att stå på!
Inte någon strängad ståbas, inte angiven yta i bollspel, inte ens en andligt stärkande plats i livet, vad kan det då vara jag pratar om?
I början av februari togs jag till nya höjder vad gäller min längtan efter utrensning.
Jag var sur.
Jättesur.
Det var vad homeopaten kallade mig.
Det sura satt i kroppen och ställde till problem.
Stela svullna leder, värk hur man än ligger i sängen, sova på knölar, inte orka en massa saker..
Potatisgröt, bovetegröt, potatis och grönsaker. Mat för dagen om man ska bli av med överskott av syra.
I många år har fysisk träning och massage haft en upphöjd plats i mitt sinne. Man får igång blodcirkulationen och blir rörlig och skön i huvudet och kroppen. Ett tag. Men om man är känslig så blir kroppen jätteledsen för träningsvärken är inget att skoja med. Bindväv man brkat med känns för mig som krossat glas och det sliter, bränner och brinner. Som en normal influensa med feber. Men varm blir man ju och det är ju ändå skönt på något sätt. Omasserad känns den stel, stickig och ond - det är bara att välja. Men precis uppvärmd är det en kortvarig underbar skönt-ont-njutning.
En månad med ovanstående diet plus en stor burk med något basiskt pulver att ta innan maten gjorde något som bindvävsmassage klarar tillfälligt men utan varje form av negativa följder! Man kan nu slita i mitt fläsk på ryggen - eller var som helst - utan att skärande smärtor uppstår! Det är utrensning det!!!
Så här på sluttampen fick jag smak av nagellack och metall i munnen. Vidigt. Allt jag åt på förstärkte denna hemska smak. Det liksom flödade beska droppar ut ur körtlar i mun och svalg så fort jag stoppade något ur munnen. Jag är inte självdestruktivt lagd så jag åt ändå för att man måste, men inte var det med glädje. Homeopaten har faktiskt hunnit gå i pension och jag vill inte besvära honom i onödan så jag fick tänka själv. Kanske var jag inte sur längre?! Kanske balanserade jag fel åt andra hållet? Jag började göra små avsteg från dieten mer och mer och tog då och då lite fisk, kött, bröd, ost, ägg och ... Voilá: den läskiga smaken var borta! Och nu förstår jag - jag är verkligen inte sur längre! Höll tvärt om på att bli lite för "osur"!
Gissa om jag är glad nu när jag äntligen lärt mig lyssna och börjar förstå mig på min länge missförstådda kropp! Tänk om det nu bara är att ta ett tag i sidfläsket för att kolla hur sur jag är och direkt får svar på vad kroppen behöver för mat:-D
Läget är nu följande: Jag har blivit av med nästan all smärta i leder och i kroppen övrigt och jag har fått spring i benen.Faktiskt varit ute sprungit ett par gånger nu. Och inga knölar i sängen! Härligt att ha en bra "bas att stå på"!!
PS! EN VARNING - akta er om ni vill prova denna diet: Man måste vara på sin vakt så man inte går ner för snabbt eller för mycket i vikt!!
I början av februari togs jag till nya höjder vad gäller min längtan efter utrensning.
Jag var sur.
Jättesur.
Det var vad homeopaten kallade mig.
Det sura satt i kroppen och ställde till problem.
Stela svullna leder, värk hur man än ligger i sängen, sova på knölar, inte orka en massa saker..
Potatisgröt, bovetegröt, potatis och grönsaker. Mat för dagen om man ska bli av med överskott av syra.
I många år har fysisk träning och massage haft en upphöjd plats i mitt sinne. Man får igång blodcirkulationen och blir rörlig och skön i huvudet och kroppen. Ett tag. Men om man är känslig så blir kroppen jätteledsen för träningsvärken är inget att skoja med. Bindväv man brkat med känns för mig som krossat glas och det sliter, bränner och brinner. Som en normal influensa med feber. Men varm blir man ju och det är ju ändå skönt på något sätt. Omasserad känns den stel, stickig och ond - det är bara att välja. Men precis uppvärmd är det en kortvarig underbar skönt-ont-njutning.
En månad med ovanstående diet plus en stor burk med något basiskt pulver att ta innan maten gjorde något som bindvävsmassage klarar tillfälligt men utan varje form av negativa följder! Man kan nu slita i mitt fläsk på ryggen - eller var som helst - utan att skärande smärtor uppstår! Det är utrensning det!!!
Så här på sluttampen fick jag smak av nagellack och metall i munnen. Vidigt. Allt jag åt på förstärkte denna hemska smak. Det liksom flödade beska droppar ut ur körtlar i mun och svalg så fort jag stoppade något ur munnen. Jag är inte självdestruktivt lagd så jag åt ändå för att man måste, men inte var det med glädje. Homeopaten har faktiskt hunnit gå i pension och jag vill inte besvära honom i onödan så jag fick tänka själv. Kanske var jag inte sur längre?! Kanske balanserade jag fel åt andra hållet? Jag började göra små avsteg från dieten mer och mer och tog då och då lite fisk, kött, bröd, ost, ägg och ... Voilá: den läskiga smaken var borta! Och nu förstår jag - jag är verkligen inte sur längre! Höll tvärt om på att bli lite för "osur"!
Gissa om jag är glad nu när jag äntligen lärt mig lyssna och börjar förstå mig på min länge missförstådda kropp! Tänk om det nu bara är att ta ett tag i sidfläsket för att kolla hur sur jag är och direkt får svar på vad kroppen behöver för mat:-D
Läget är nu följande: Jag har blivit av med nästan all smärta i leder och i kroppen övrigt och jag har fått spring i benen.Faktiskt varit ute sprungit ett par gånger nu. Och inga knölar i sängen! Härligt att ha en bra "bas att stå på"!!
PS! EN VARNING - akta er om ni vill prova denna diet: Man måste vara på sin vakt så man inte går ner för snabbt eller för mycket i vikt!!
fredag 18 mars 2011
glädje
Vad är glädje annat än baksidan av rättfärdiga offer
Vad är rättfärdigt offer annat än en försäkran om frid
Vad är frid om inte det själarna längtar till
Vad är en själ annat än ett älskat barn till Gud
Vem är Gud om inte den som villigt ger av sin kärlek
Vad är kärlek om inte högsta graden av glädje
Vad är glädje om inte baksidan av rättfärdiga offer
Baksida blir framsida, offret och glädjen ett
Lycklig den som älskar att frambära rättfärdiga offer ty då tar aldrig glädjen slut
Vad är rättfärdigt offer annat än en försäkran om frid
Vad är frid om inte det själarna längtar till
Vad är en själ annat än ett älskat barn till Gud
Vem är Gud om inte den som villigt ger av sin kärlek
Vad är kärlek om inte högsta graden av glädje
Vad är glädje om inte baksidan av rättfärdiga offer
Baksida blir framsida, offret och glädjen ett
Lycklig den som älskar att frambära rättfärdiga offer ty då tar aldrig glädjen slut
torsdag 3 mars 2011
oro
Oro
pyspunka
tankepyttipanna
pyspunka
tankepyttipanna
storuttag-på-minus-konto
energi-som-går-baklänges
backläget-
i-
fast-
man-
vill -framåt
energi-som-går-baklänges
backläget-
i-
fast-
man-
vill -framåt
sorg
brist
matthet
osäkerhet
GALeNskAp
förtroendekrismotion
mänskligsvaghetstation
kommunikationsfriktion
grusimaskinerietfunktion
grusimaskinerietfunktion
irritations-omsorgs-fusion
handlingsbedömning
handlingsförlamning
handlingsFÖRstoring
handlingsbedömning
handlingsförlamning
handlingsFÖRstoring
kärleksproblem
kärleksförklaring
kärleksförfelan
kärleksförklaring
kärleksförfelan
brist på tro
brist på ro
för många
o
måndag 21 februari 2011
min man fyller år!!!
Du vet hur man förgyller sitt liv
Med familjen, god mat och resor
men sällan så sällan med kiv
Jag är glad att få dela dagen med dig
Ta hand om dig väl och lev 100 år med mig!
Och sen tusen och tusen igen
GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN min vän!
Illustration av Elise Niven Black http://www.illustrationsbyelise.com/Illustrations_By_Elise/Home.html
söndag 20 februari 2011
skynda..!!!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8596632.ab
Skynda och läs om KG och hans långdragna kamp för att - enligt beslut - få bo med sin fru!
(Aftonbladets förstasidesnyheter idag, söndag. Min käre make råkade hitta artikeln när han surfade runt bland nyheterna.) Sådana släktingar som KG hoppas jag dela gener med :-D KG är gift med Iris sedan 65 år och vill vara tillsammans med henne i fortsättningen också - ska det vara så konstigt att förstå!? Vem är det som sätter käppar i hjulen? Det måste vara folk som inte själva hoppas på att åldras -eller som tror att allt ordnar sig för just dem. KG fyller nittio år på onsdag. Han lägger sig inte ner och vilar för att han är "gammal". Vädret i vinter har stoppat mången aktivitet men inte stoppat honom - har går genom snö och is och backar med sin rollator för att besöka sin hustru. Gammal har inte mycket med ålder att göra - han är verkligen ett fantastiskt bevis på det. Ett bröd som ligger framme några dagar blir gammalt, torrt och segt. Inget att glädjas åt. Bäst-före-datumet är passerat, det märker man snart. Kanske är det så hjärnorna är på dem som inte kan sätta sig in i situationen för detta par? Nedan länken till TV-inslaget om KG och Iris. ttp://svt.se/2.34007/1.2183371/89-aring_vann_i_forvaltningsratten?lid=puff_2183371&lpos=lasMer
Hur ska man vilja bli gammal om man kan räkna med att bli så överkörd?! De är ju knappast ensamma i den situationen. Vad tycker ni - ska det vara så!? Förslag på hur man kan hjälpa till?
Hejja på KG och Iris!!! Och GRATTIS KG på födelsedagen - må du få allt du kämpar för!
KraaaaaaaaaaaaaaM
Skynda och läs om KG och hans långdragna kamp för att - enligt beslut - få bo med sin fru!
(Aftonbladets förstasidesnyheter idag, söndag. Min käre make råkade hitta artikeln när han surfade runt bland nyheterna.) Sådana släktingar som KG hoppas jag dela gener med :-D KG är gift med Iris sedan 65 år och vill vara tillsammans med henne i fortsättningen också - ska det vara så konstigt att förstå!? Vem är det som sätter käppar i hjulen? Det måste vara folk som inte själva hoppas på att åldras -eller som tror att allt ordnar sig för just dem. KG fyller nittio år på onsdag. Han lägger sig inte ner och vilar för att han är "gammal". Vädret i vinter har stoppat mången aktivitet men inte stoppat honom - har går genom snö och is och backar med sin rollator för att besöka sin hustru. Gammal har inte mycket med ålder att göra - han är verkligen ett fantastiskt bevis på det. Ett bröd som ligger framme några dagar blir gammalt, torrt och segt. Inget att glädjas åt. Bäst-före-datumet är passerat, det märker man snart. Kanske är det så hjärnorna är på dem som inte kan sätta sig in i situationen för detta par? Nedan länken till TV-inslaget om KG och Iris. ttp://svt.se/2.34007/1.2183371/89-aring_vann_i_forvaltningsratten?lid=puff_2183371&lpos=lasMer
Hur ska man vilja bli gammal om man kan räkna med att bli så överkörd?! De är ju knappast ensamma i den situationen. Vad tycker ni - ska det vara så!? Förslag på hur man kan hjälpa till?
Hejja på KG och Iris!!! Och GRATTIS KG på födelsedagen - må du få allt du kämpar för!
KraaaaaaaaaaaaaaM
torsdag 17 februari 2011
Vem gör våren?
Vem gör våren?
Kommer den bara,
eller inte...
Kan jag fördröja,
förhindra eller
förbättra möjligheterna
för vårens inträdande
Spelar det någon roll
om den kommer eller ej
Jag vill hjälpa till att få vår
jag vill ju ha vår
jag gör vad jag kan
jag sätter mina frön
Men jag tänker inte bestämma
att just vår
är det enda som
skulle göra mig lycklig
Det lägger jag i Mästarens händer
torsdag 10 februari 2011
Frid ger energi
Innan minnet bleknar - om det nu någonsin kan göra det - så tänker jag nu berätta om gårdagens kväll. Omtumlande dagar kan man fast man är ensam hemma så det hade väl varit en sådan dag. På kvällen satt min kära make och jag och tittade på resmål runt Cornwall som vi fått lust för. Janne tänkte sätta på TV.n och se på en svettig rökande kock som gör mig illamående bara jag hör honom men han struntade i det när han förstod att han inte skulle få sällskap i soffan. Han tittade vidare på nätet och jag i boken. Jag bläddrade för första gången igenom hela ordentlig- vi köpte den för 1½ år sedan i England. Jag satt där i fåtöljen och kände mig nöjd. Pysslade med lite av varje en halvtimme till och kände att allt var så fridfullt. Så vilsamt. Så ovanligt underligt lugnt och skönt. Det beror inte på att "allt" är gjort. Det beror verkligen inte på det - säkert minst av allt! Jag har haft stunder som känns som sprungna direkt ur himmelen förut men det här var frid - rakt upp och ned och inget att "skylla på". Ren frid. Sov gott och vaknade ungefär som vanligt men insåg att gårdagens frid verkligen gav mig energi som jag behövde när min planerade dag för bokföring och deklaration krympte till ett minumum. Det kan bli så när t ex man har missat att barnet som är ute på vift plötsligt står utan försäkring. Men aningen mindre än en helt arbetsdag senare var det fixat och t o m momsdeklarationen på gång. Så allt blev bra. Friden sitter i och jag är så nöjd att min kära dotter som springer runt och servar folk på Mogo Grill & Juice i Solihull http://www.mogogrill.com/ fyller sina 20 år i trygghet i morgon. Undra var den kom ifrån, friden, så där plötsligt - hur kom den in i min kropp och sinne? Inte bara lugn utan frid - det är värt att jobba för. Kanske är det för att jag i år varit noga med att göra just det... fortsättning följer.
Hur som helst GRATTIS EMILY - saknar dig men är glad att du har det bra! Ha en JÄTTEKUL FÖDELSEDAG och tänk på att vi ÄLSKAR DIG! (mer än några engelsmän skulle kunna;-)GRATTA Emily genom emily_blomberg@hotmail.com!!!
Hur som helst GRATTIS EMILY - saknar dig men är glad att du har det bra! Ha en JÄTTEKUL FÖDELSEDAG och tänk på att vi ÄLSKAR DIG! (mer än några engelsmän skulle kunna;-)GRATTA Emily genom emily_blomberg@hotmail.com!!!
torsdag 3 februari 2011
någon som märkt att jag är sur?
Jaha, så kom då dagen då det blev fastställt att jag är en sur typ. Jag tyckte jag hörde ett: Vad var det jag sa! (Vem var det;-)
Har ju haft en lång rad dumheter i kroppen som bråkar runt och min senaste lilla irritation är svårt att andas och lite annat. En av mina åtgärder blev att leta rätt på en homeopat. Det var så länge sen och skulle vara intressant, tänkte jag, som komplement till ordinarie läkarkår. Fann en som jag tror mig kunna ha förtroende för och var där igår. Tog med urinprov och det är ingen tvivel om saken - jag är sur!!!
Surt är inte bra för leder mm och nu ska jag "avsura" mig. Magen är 80% av hälsan så dit ska inga sura saker nu på några veckor. Om tre veckor kan jag se en skillnad om jag sköter mig... Så här ser från och med idag dieten ut som ska rena mig ifrån det sura:
Frukost: Potatisgröt - mums (det blev inte riktigt en gröt idag men jag får nog snart koll på hur man gör)
Lunch: Bovetegröt - tog på lite fil, honung och kanel - sen var det inte illa alls.
Middag: Kokt potatis och grönsaker - både råkost och ångkokta. Härligt med variation;-)
Nån som vill komma på en delikat bit mat - frukost, kanske?
Välkommen!
Har ju haft en lång rad dumheter i kroppen som bråkar runt och min senaste lilla irritation är svårt att andas och lite annat. En av mina åtgärder blev att leta rätt på en homeopat. Det var så länge sen och skulle vara intressant, tänkte jag, som komplement till ordinarie läkarkår. Fann en som jag tror mig kunna ha förtroende för och var där igår. Tog med urinprov och det är ingen tvivel om saken - jag är sur!!!
Surt är inte bra för leder mm och nu ska jag "avsura" mig. Magen är 80% av hälsan så dit ska inga sura saker nu på några veckor. Om tre veckor kan jag se en skillnad om jag sköter mig... Så här ser från och med idag dieten ut som ska rena mig ifrån det sura:
Frukost: Potatisgröt - mums (det blev inte riktigt en gröt idag men jag får nog snart koll på hur man gör)
Lunch: Bovetegröt - tog på lite fil, honung och kanel - sen var det inte illa alls.
Middag: Kokt potatis och grönsaker - både råkost och ångkokta. Härligt med variation;-)
Nån som vill komma på en delikat bit mat - frukost, kanske?
Välkommen!
måndag 31 januari 2011
Spinnsidan!
Så kallas det visst när man har mest koll på (de spinnande) kvinnorna i de genealogiska leden. Så här ser det ut om jag tar de förstfödda kvinnorna rakt igenom från nu till 1700-talet.
1- Jennifer Maria Stenberg, Västerhaninge, Stockholm 13 mars 1999
2- Linda Sophie Blomberg, 16 aug Nybro 1973
3- Desirée Johanna Madeleine Karlberg, Gökalund/Sö:åkra/Kalmar 2 maj 1955
4- Gerd Vivi-Ann Margaretha Svensson, Resmo/ Öland 15 april 1936
5- Svea Doris Margit Svensson, Fridlevstad/Blekinge 24 mars 1917
6- Wilhelmina Elisabeth Svensson Karlskrona stadsförs 13 december 1890
7- Wilhelmina Svensson Karlskrona Amiralitetsförsamling 10 maj 1846
8- Rosalie Ekström Tyska förs, Karlskrona 14 oktober 1819
gift med Carl Magnus Svensson f 15 april 1821
9- Britta Catharina/Cajsa Färström Tyska förs Karlskrona 8 april 1793
gift med Jacob Ekström från Stockholm
10- Cajsa Fanny... 1751-52 gift med Tim. Pehr Färström
Ibohm var felspår (i alla fall just nu). Men jag kom loss och hittade Färström istället - den rätta släkten. Nu har jag inga fler spår av förfäder i Karlskrona så nu får jag gå på ny jakt. Var kom Cajsa Fanny ifrån? Varifrån kom Rosalies make? Tills vidare höljt i dunkel men nästa steg är att hitta Jacob Ekström från Stockholm... Kan det vara så svårt - inte så mycket folk på 1700-talet som nu;-)
---------------------------
Ps! Måste ge lite REKLAM för Arkiv Digital - http://www.arkivdigital.se/ - de som fotar gamla viktiga uppteckningar så man kan läsa dem hemma! På http://www.genealogi.se/ - där får man svar - eller nya sätt att ställa frågorna;-) http://www.tomdahlstedt.se/kvinnans_stallning.htm Om Svea Rike, befolkning, kvinnor mm!
1- Jennifer Maria Stenberg, Västerhaninge, Stockholm 13 mars 1999
2- Linda Sophie Blomberg, 16 aug Nybro 1973
3- Desirée Johanna Madeleine Karlberg, Gökalund/Sö:åkra/Kalmar 2 maj 1955
4- Gerd Vivi-Ann Margaretha Svensson, Resmo/ Öland 15 april 1936
5- Svea Doris Margit Svensson, Fridlevstad/Blekinge 24 mars 1917
6- Wilhelmina Elisabeth Svensson Karlskrona stadsförs 13 december 1890
7- Wilhelmina Svensson Karlskrona Amiralitetsförsamling 10 maj 1846
8- Rosalie Ekström Tyska förs, Karlskrona 14 oktober 1819
gift med Carl Magnus Svensson f 15 april 1821
9- Britta Catharina/Cajsa Färström Tyska förs Karlskrona 8 april 1793
gift med Jacob Ekström från Stockholm
10- Cajsa Fanny... 1751-52 gift med Tim. Pehr Färström
Ibohm var felspår (i alla fall just nu). Men jag kom loss och hittade Färström istället - den rätta släkten. Nu har jag inga fler spår av förfäder i Karlskrona så nu får jag gå på ny jakt. Var kom Cajsa Fanny ifrån? Varifrån kom Rosalies make? Tills vidare höljt i dunkel men nästa steg är att hitta Jacob Ekström från Stockholm... Kan det vara så svårt - inte så mycket folk på 1700-talet som nu;-)
---------------------------
Ps! Måste ge lite REKLAM för Arkiv Digital - http://www.arkivdigital.se/ - de som fotar gamla viktiga uppteckningar så man kan läsa dem hemma! På http://www.genealogi.se/ - där får man svar - eller nya sätt att ställa frågorna;-) http://www.tomdahlstedt.se/kvinnans_stallning.htm Om Svea Rike, befolkning, kvinnor mm!
fredag 28 januari 2011
torsdag 27 januari 2011
Hjälp mig Ibohm - jag har fastnat!
Jag har fastnat!!! Jag har kört fast - jag hittar inte från målarmästaränkan Britta Cath. Ekström som var med när dottern Rosalie Ekström f 14 okt 1819 äktade Carl Magnus Svensson f 15/4 1821 i Karlskrona Amiralitetsförsamling den 2 november 1845. Hennes efternamn står ingenstans - trots födelsebevis på fyra barn. Men man får väl vara glad att något namn alls står för det är ofta här nere i Karlskrona som ENDAST faderns namn står nämnt! Man kan bli galen för mindre. I Bohuslän får man nära på en livshistoria och i Blekinge en enda liten pyttig rad med ihopknökade och ofta nästan oläsliga bokstäver. Har letat kring alla syskon och andra med Ekström som efternamn och hittar att målarmästaren ev har en bror som heter Carl Ekström och isåfall en far som är Arklimästar Abraham Ekström född 1767ca - och då heter i så fall antagligen målarmästaren Abraham Wilhelm Ekström. That makes sence - för alla Rosalies barnbarnsbarn genom Wilhelmina heter Willhelm och Wilhelmina och såklart ett namn till.
Men PROBLEMET ÄR att jag nu tror att målarmästarn heter Abraham Wilhelm Ekström och är son till Abraham Ekström -arklimästaren - med hustru Maria Elisabeth Ibohm. Och JAG HITTAR INTE LÄNKEN MELLAN DEM? Var i hela friden bodde familjen Ekström när Rosalie föddes och varifrån kom Ibohm? Det finns inte många i det här landet men om någon är intresserad av släktforskning så kanske jag kan få lite hjälp!?
Men PROBLEMET ÄR att jag nu tror att målarmästarn heter Abraham Wilhelm Ekström och är son till Abraham Ekström -arklimästaren - med hustru Maria Elisabeth Ibohm. Och JAG HITTAR INTE LÄNKEN MELLAN DEM? Var i hela friden bodde familjen Ekström när Rosalie föddes och varifrån kom Ibohm? Det finns inte många i det här landet men om någon är intresserad av släktforskning så kanske jag kan få lite hjälp!?
tisdag 25 januari 2011
Min mormors mormors mormor heter Britta!
Vilken kväll!
Min kära make var inte hemma igårkväll (måndag är en lite speciell familjekväll för oss - hemaftonskväll) så ensam som jag var gjorde jag en lite annorlunda inbjudan. De som kom måste ha dop-eller vigselcertifikat för att styrka sin identitet. Jag känner ju inte alla som dyker upp och just nu ville jag bara ha släktingar med mig. Det var en familj från Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona som dök upp:
Pappa Carl Magnus Svensson född 15 april 1820 (tror jag det stod, prästen gjorde ett bra jobb men sista siffran var otydlig)
Mamma Rosalie Ekström född 14 oktober 1819
Barn:
Carl Theodor, född 12 feb 1845
Wilhelmina - min mormors mormor - född 10 maj 1846
Emelie Sophie född 9 april 1848
Carl Theodor - jo, igen! - född 17 dec 1849
Så tragiskt! Det är inte ovanligt att när ett barn dör så ger man nästa av samma kön samma namn. Ikväll, hoppas jag, ska jag ha hittat den lilla gossens namn i dödboken mellan 1845 - 1849. Det enda positiva i denna sorg för familjen är att jag - snart 166 år senare - förmodligen kommer att hitta mer information om föräldrarnas födelseplatser mm. Jag ser så mycket fram emot det och det verkligen känns att de gör det också. Död betyder inte att man försvinner - men man begränsas väldigt så det är bäst man tar vara på livet så bra man kan;-)
Just det - höll på att glömma Britta! Rosalies mammas namn stod nämnt i vigselbeviset från den 2 nov 1845 och var den enda familjemedlemmen i detta dokument. Målaremästare Änkan Britta Cath. Ekström. Min mormors mormors mormor. Hej Britta - välkommen är du, liksom hela kära familjen!
Min kära make var inte hemma igårkväll (måndag är en lite speciell familjekväll för oss - hemaftonskväll) så ensam som jag var gjorde jag en lite annorlunda inbjudan. De som kom måste ha dop-eller vigselcertifikat för att styrka sin identitet. Jag känner ju inte alla som dyker upp och just nu ville jag bara ha släktingar med mig. Det var en familj från Amiralitetsförsamlingen i Karlskrona som dök upp:
Pappa Carl Magnus Svensson född 15 april 1820 (tror jag det stod, prästen gjorde ett bra jobb men sista siffran var otydlig)
Mamma Rosalie Ekström född 14 oktober 1819
Barn:
Carl Theodor, född 12 feb 1845
Wilhelmina - min mormors mormor - född 10 maj 1846
Emelie Sophie född 9 april 1848
Carl Theodor - jo, igen! - född 17 dec 1849
Så tragiskt! Det är inte ovanligt att när ett barn dör så ger man nästa av samma kön samma namn. Ikväll, hoppas jag, ska jag ha hittat den lilla gossens namn i dödboken mellan 1845 - 1849. Det enda positiva i denna sorg för familjen är att jag - snart 166 år senare - förmodligen kommer att hitta mer information om föräldrarnas födelseplatser mm. Jag ser så mycket fram emot det och det verkligen känns att de gör det också. Död betyder inte att man försvinner - men man begränsas väldigt så det är bäst man tar vara på livet så bra man kan;-)
Just det - höll på att glömma Britta! Rosalies mammas namn stod nämnt i vigselbeviset från den 2 nov 1845 och var den enda familjemedlemmen i detta dokument. Målaremästare Änkan Britta Cath. Ekström. Min mormors mormors mormor. Hej Britta - välkommen är du, liksom hela kära familjen!
söndag 23 januari 2011
såg mig inte för och for rakt in i väggen!
Tittade runt omkring mig på alla olika håll för att göra allt, hinna allt...Och dånade rakt in i väggen. Slog mig blodig, segnade ner platt, kände mig bråkig, tråkig och ledsen. Orkade inte förklara hur det gick till, fattade det nog inte det själv egentligen men med lite lite distans kan man se att allt jag gjorde fel var att jag lät entusiasmen för livet och alla dess möjligheter leda in ett ben på varje väg istället för att ta en väg i taget. Låter det rimligt att allt spricker då? Känner någon igen sig? Det är inte helt negativt för på vägen in i den berömda väggen kan jag notera att jag hade jag en vild glädje som faktiskt finns kvar fast min förvirrade själ inte orkar handla i enlighet med den just nu. Och på vägen upp från golvet - för man kasar ju ner dit när man inte längre orkar stå upprätt mot väggen - förstod jag att vila är stärkande och måste ingå i utvecklingen. Jag började så bra i höstas, kanske någon minns, med att riva bort allt oväsentligt, och började med annat mer stärkade. Men så fort jag fick luft under vingarna och orkade segla iväg så brast det igen på grund av feltänk.
Jag tog de dyrbara (ovanliga) pigga dagarna som standardmall för hur en normaldag i fortsättningen ska se ut. Planerade och gladde mig åt hur mycket jag skulle kunna få gjort nu - ta igen de trötta dagarna och få ordning på allt som väntar... alla mina planer. Väl medveten om att jag aldrig kan kompensera för allt jag velat göra för andra när tiden var "förr". Det jag inte hann, inte orkade "då". (Känns det igen?)
När normaldagarna sen visade sig innehålla fysiska hinder och min nya härliga plan sprack blev jag så oerhört besviken och kasade utmattad ner på golvet intill min vägg igen. Men jag reser huvudet igen och försöker berätta, trots min sorg och besvikelse, om mina dumma förväntningar som ställer till det - för min kära (vettskrämda?) make hur det står till. Jag skäms över mig själv, över min oförmåga att få ordning på orden och på livet. Jag vill att han ska förstå mig men det är en risk jag tar - för hur ska han kunna förstå det jag inte själv kan sätta ord på? Ska sanningen fram är det inte bara mig jag är arg och besviken på utan på alla runt mig som tror att de vet allt och att jag orkar allt - om jag bara vill. Ingen kan vilja mer än jag!
Jag avskyr oreda, kall fuktig väderlek och oförmåga att uttrycka mig ordentligt och klart. Men mest av allt är jag rädd. Rädd att allt ska vara för sent. Att alla inspirerade ideér ska vara till ingen nytta... Så jag måste skynda mig bli pigg... Fast "skynda" är Skalmans fula ord ;-) Det första jag ska åtgärda är att ta mig tid att promenera i dagsljus. Det låter kanske fånigt men trots att jag älskar att gå så hindrar det mig! Det jag riskerar med detta är att jag sen inte orkar mer den dagen. Nu får det bli så - men det gör mig livrädd. För hur ska det då bli med alla de andra livsviktiga sakerna? Det som måste bli gjort innan det är för sent? (Jag inser att jag vet men inte tror.) Hjärnhalvorna som nu verkar samarbeta en stund har en poäng där - håll med!
Vad hör i hop och vad ska bort? Vad är min nya plan i mitt mål mot kraft och styrka?
Jag överlever inte denna röriga tillvaro så jag får väl till mina underbara lässtunder på morgonen lägga stärkande promenader och sen äta och vila - och sen efter lunch kan resten av jobbet sätta in! Anden måste ha sitt men också kroppen ska ha sitt för att dagen ska bli till nytta för framtiden! Kroppen bråkar och energin försvinner som det är nu så vad kan jag rimligtvis förlora på att byta taktik? Håll tummar och böner för mig och för dig själv att dagen som kommer ska bli bra!
För mig är definitionen av en bra dag: En dag som kan kopieras utan risk att förstöra den livsviktiga balansen för andlig, fysisk, intellektuell utveckling för mig och dem runt mig. Åh, vad jag önskar att detta blir min perfekta stärkande dag! Then - I'm unstoppable;-) You'll see!
ps! Men först ska jag i nu nämnd ordning: Ta näs-sköljkannan och spola bort en massa slem (mysigt va;-), ta ett lagom varmt bad - och sen sova ut ordentligt - sen imorgon är en annan dag - en härlig dag, det är jag säker på ...
Jag tog de dyrbara (ovanliga) pigga dagarna som standardmall för hur en normaldag i fortsättningen ska se ut. Planerade och gladde mig åt hur mycket jag skulle kunna få gjort nu - ta igen de trötta dagarna och få ordning på allt som väntar... alla mina planer. Väl medveten om att jag aldrig kan kompensera för allt jag velat göra för andra när tiden var "förr". Det jag inte hann, inte orkade "då". (Känns det igen?)
När normaldagarna sen visade sig innehålla fysiska hinder och min nya härliga plan sprack blev jag så oerhört besviken och kasade utmattad ner på golvet intill min vägg igen. Men jag reser huvudet igen och försöker berätta, trots min sorg och besvikelse, om mina dumma förväntningar som ställer till det - för min kära (vettskrämda?) make hur det står till. Jag skäms över mig själv, över min oförmåga att få ordning på orden och på livet. Jag vill att han ska förstå mig men det är en risk jag tar - för hur ska han kunna förstå det jag inte själv kan sätta ord på? Ska sanningen fram är det inte bara mig jag är arg och besviken på utan på alla runt mig som tror att de vet allt och att jag orkar allt - om jag bara vill. Ingen kan vilja mer än jag!
Jag avskyr oreda, kall fuktig väderlek och oförmåga att uttrycka mig ordentligt och klart. Men mest av allt är jag rädd. Rädd att allt ska vara för sent. Att alla inspirerade ideér ska vara till ingen nytta... Så jag måste skynda mig bli pigg... Fast "skynda" är Skalmans fula ord ;-) Det första jag ska åtgärda är att ta mig tid att promenera i dagsljus. Det låter kanske fånigt men trots att jag älskar att gå så hindrar det mig! Det jag riskerar med detta är att jag sen inte orkar mer den dagen. Nu får det bli så - men det gör mig livrädd. För hur ska det då bli med alla de andra livsviktiga sakerna? Det som måste bli gjort innan det är för sent? (Jag inser att jag vet men inte tror.) Hjärnhalvorna som nu verkar samarbeta en stund har en poäng där - håll med!
Vad hör i hop och vad ska bort? Vad är min nya plan i mitt mål mot kraft och styrka?
Jag överlever inte denna röriga tillvaro så jag får väl till mina underbara lässtunder på morgonen lägga stärkande promenader och sen äta och vila - och sen efter lunch kan resten av jobbet sätta in! Anden måste ha sitt men också kroppen ska ha sitt för att dagen ska bli till nytta för framtiden! Kroppen bråkar och energin försvinner som det är nu så vad kan jag rimligtvis förlora på att byta taktik? Håll tummar och böner för mig och för dig själv att dagen som kommer ska bli bra!
För mig är definitionen av en bra dag: En dag som kan kopieras utan risk att förstöra den livsviktiga balansen för andlig, fysisk, intellektuell utveckling för mig och dem runt mig. Åh, vad jag önskar att detta blir min perfekta stärkande dag! Then - I'm unstoppable;-) You'll see!
ps! Men först ska jag i nu nämnd ordning: Ta näs-sköljkannan och spola bort en massa slem (mysigt va;-), ta ett lagom varmt bad - och sen sova ut ordentligt - sen imorgon är en annan dag - en härlig dag, det är jag säker på ...
tisdag 18 januari 2011
Våra barn kanske tycker vi är tjatiga...
Man vill ju ha sin sömn - och den är ju ofta beroende av om man känner sig lugn och trygg. Ibland beror sömnbrist i vårt fall på att somliga inte hör av sig när de lovat och timmarna - och emellanåt dagarna - går... Mamman ringer, pappan undrar - allt förgäves. För ungdomen i fråga tänker glatt att höra av sig när det blir tid - inte när föräldrarna behöver för sitt lugns skull. Detta kan i olyckliga fall leda till att kommunikationen kommer på kant och det är man förstås rädd ska hända. Så vi samarbetar, maken och jag, för att inte förstöra de relationer vi sätter så stort värde på. Jag hänger på luren och mess och mejl och han hänger på mig - för att få veta ev nyheter. Nu har jag kommit på att man kan delegera ansvaret och pappan fick sin första stora uppgift av ett nytt slag. Jag fick nämligen för mig att pappor kan ha ett särskilt bra sätt att uppmärksamma sin oro och kärlek på, lite olika mammors. Ville ha en dikt som ifrågavarande ungdom kunde sätta upp på ytterdörren eller kylskåpet som påminnelse om att höra av sig vid lämpliga tillfällen utan att verka tjatig. Maken var snabbt med på noterna och det blev så roligt mitt i allt allvarligt att jag nästan skrattade mig fördärvad medan mitt hjärta log av tacksamhet... Jag bara måste dela med mig av hans underbara fyndigheter:-) Tänkte ha den som inskription på min Vila-i-frid-sten framöver - som påminnelse för förbipasserande allt från välmenande föräldrar till emellanåt lite tanklösa barn. Här kan du läsa lite andra av kära makens spännande funderingar: http://stetsoncorrugated.blogspot.com/
Ser du ungdomen - som kanske tycker att man är för tjatig - för din inre syn när du läser;-)
"Tänk om tio år, när jag sitter och vaxar mina tår,
funderar på mina föräldrar som är många år
Som älskar lilla jag alla tider och gånger
trots att det kändes som dom stod i mina kalsonger"
Vi älskar er, kära barn (ungdomar)! Var rädda om er - och om oss. Tack för att ni hör av er så vi vet att ni har det bra! Då mår vi bra - och det kan löna sig för er i längden;-)
Ser du ungdomen - som kanske tycker att man är för tjatig - för din inre syn när du läser;-)
"Tänk om tio år, när jag sitter och vaxar mina tår,
funderar på mina föräldrar som är många år
Som älskar lilla jag alla tider och gånger
trots att det kändes som dom stod i mina kalsonger"
Vi älskar er, kära barn (ungdomar)! Var rädda om er - och om oss. Tack för att ni hör av er så vi vet att ni har det bra! Då mår vi bra - och det kan löna sig för er i längden;-)
dyrare mat - ännu en anledning att vara tavarlig!?
Hörde på nyheterna nu att många olika livsmedel väntas öka i pris nu närmaste tiden - på grund av missväxt och dåliga skördar, För många är väl det även det en anledning att få i gång en bra rutin för tavarlighet och förrådstänkande!?
Se förra bloggen med kommentarer för tips och länkar...!
Se förra bloggen med kommentarer för tips och länkar...!
måndag 17 januari 2011
... att vara "tavarlig".
Hejsan mina kära barn och andra godingar som kan tänkas läsa det här!
Idag vill jag gärna dela med mig av några speciella tankar på att göra livet
så behagligt som möjligt. Lite Vila-i-frid-tänk genom att ha ett - åtminstone litet - hemförråd av mat och annat viktigt. Man hör larm och rykten av alla slag nu för tiden - lite osäkerhet emellanåt kan göra oss nytta - mer medvetna om vår sårbarhet och mer smarta på att skaffa vatten och matförråd som räcker några veckor extra istället för bara över helgen.
Lagra det du äter och ät det du lagrar, sägs det.
Även utan både tid och råd att lagra allt man skulle vilja så är vatten en bra sak att börja med: Kalmar blev plötsligt helt torrlagt strax före jul - stor kalabalik, men tankbilar fixade det mesta. Men inte allt, förstås. Ikea bestämde sig för att stänga en storsäljarlördag p g a att det inte fanns vatten till sprinkler-systemet. Inte långt efter fick Emily nytta av sitt vattenförråd när Birmingham lika plötsligt var torrare än beräknat. Själv har jag många gånger sluppit oroa mig när problem med vatten kommit på tal. Så när många andra har tomt på vatten har jag fullt av frid;-)
Vete är för människan - det vet många av oss. (Alla dessa allergier är troligtvis p g a att man alltid äter vete utan sin inre nyttiga kärna.) Många orosmolm hopar sig när det gäller maten och dess tillgänglighet. Ojämnt flöde i ekonomin kan också vara en orsak till varför man kan känna extra frid i själen av att ha ett förråd av det viktigaste omkring sig. Sjukdom, leveransproblem p g a väder och annat... orsakerna är många men rådet står kvar: Skaffa ett förråd så du klarar dig. Själv tänkte jag bli bättre på att utnyttja det jag har omkring mig genom att inte resa bort när det är svamp-. och blåbärstider mm. Stanna hemma och ta tillvara istället. Vara "tavarlig" som min mormorsmor Lisa sa. Hon själv var ett tavarligt fruntimmer, sa mormorsfar stolt. Det mesta är bara kul. Spana efter vad som växer omkring en, kolla extrapriser på sånt som går lätt att lagra, tipsa varandra om bästa priser, kvalitet, recept, länkar på nätet mm..
En sak kan alla våra barn - förutom att sjunga - baka gott bröd! Robban och Sigrid är riktigt i stöten nu och gör stenugnsbakade surdegsbröd, Emily och Victor utstöter lyckliga suckar när de berättar om sina matlagningsbedrifter och Linda bloggar om sina wienerbröd bl a. Hannas vackra födelsedagstårta fick man försmak av på ett mms. Kat och Daniel pratade om alla sina äppelrecept i höstas så det vattnades i munnen. Josefin och Niclas bjöd på nybakade julkakor när vi hade vägarna åt deras håll och vi njöt av läckerheterna, kära maken och jag.
Det är något visst att göra sin mat och sitt bröd själv - så är det bara. T o m roligare om man malt mjölet och gjort surdegen också! Jag har handkvarn att mala vete på här hemma och ibland kan det tänkas att det hänger knäckebröd på en rundstav och torkar - jättemysigt! Därmed vill jag säga att man redan är på väg att bli mer oberoende - särskilt om man har råvaror hemma. Att mjölksyra grönsaker är heller inte svårt - men gör produkten ännu nyttigare för våra ofta ledsna magar! Och varar läänge utan att bli dålig.
Skulle någon vara intresserad så kommer några länkar för Hemförrådsentusiaster:
http://swedishsurvivalist.egensajt.se/board/viewtopic.php?f=30&t=868&start=0&&view=print&sid=c44664e12464aa28d035879ae5379af4
http://www.providentliving.org/channel/0,11677,1706-1,00.html
Överlevare under stormen Gudrun - http://swedishsurvivalist.egensajt.se/board/viewtopic.php?f=9&t=71&start=0&&view=print&sid=1e2ad486a8a3a6599ddfe6087595c6b9
Vetekvarnar för brödbagare: http://www.nisseitorpet.wordpress.com/. skriv i
sökrutan: "Mala eget mjöl".
Titta också på de andra kvarnarna, torkarna, tunnorna, mjölksyrningskrukorna mm!
Äggpulver: http://www.djurdoktorn.nu/ (finns för fritidsfolk m fl - denna är inte för djur;-)
Lycka till och berätta gärna för mig om vad just du gör för att vara tavarlig!
--
madeleine.blomberg@gmail.com
070-6078670
Idag vill jag gärna dela med mig av några speciella tankar på att göra livet
så behagligt som möjligt. Lite Vila-i-frid-tänk genom att ha ett - åtminstone litet - hemförråd av mat och annat viktigt. Man hör larm och rykten av alla slag nu för tiden - lite osäkerhet emellanåt kan göra oss nytta - mer medvetna om vår sårbarhet och mer smarta på att skaffa vatten och matförråd som räcker några veckor extra istället för bara över helgen.
Lagra det du äter och ät det du lagrar, sägs det.
Även utan både tid och råd att lagra allt man skulle vilja så är vatten en bra sak att börja med: Kalmar blev plötsligt helt torrlagt strax före jul - stor kalabalik, men tankbilar fixade det mesta. Men inte allt, förstås. Ikea bestämde sig för att stänga en storsäljarlördag p g a att det inte fanns vatten till sprinkler-systemet. Inte långt efter fick Emily nytta av sitt vattenförråd när Birmingham lika plötsligt var torrare än beräknat. Själv har jag många gånger sluppit oroa mig när problem med vatten kommit på tal. Så när många andra har tomt på vatten har jag fullt av frid;-)
Vete är för människan - det vet många av oss. (Alla dessa allergier är troligtvis p g a att man alltid äter vete utan sin inre nyttiga kärna.) Många orosmolm hopar sig när det gäller maten och dess tillgänglighet. Ojämnt flöde i ekonomin kan också vara en orsak till varför man kan känna extra frid i själen av att ha ett förråd av det viktigaste omkring sig. Sjukdom, leveransproblem p g a väder och annat... orsakerna är många men rådet står kvar: Skaffa ett förråd så du klarar dig. Själv tänkte jag bli bättre på att utnyttja det jag har omkring mig genom att inte resa bort när det är svamp-. och blåbärstider mm. Stanna hemma och ta tillvara istället. Vara "tavarlig" som min mormorsmor Lisa sa. Hon själv var ett tavarligt fruntimmer, sa mormorsfar stolt. Det mesta är bara kul. Spana efter vad som växer omkring en, kolla extrapriser på sånt som går lätt att lagra, tipsa varandra om bästa priser, kvalitet, recept, länkar på nätet mm..
En sak kan alla våra barn - förutom att sjunga - baka gott bröd! Robban och Sigrid är riktigt i stöten nu och gör stenugnsbakade surdegsbröd, Emily och Victor utstöter lyckliga suckar när de berättar om sina matlagningsbedrifter och Linda bloggar om sina wienerbröd bl a. Hannas vackra födelsedagstårta fick man försmak av på ett mms. Kat och Daniel pratade om alla sina äppelrecept i höstas så det vattnades i munnen. Josefin och Niclas bjöd på nybakade julkakor när vi hade vägarna åt deras håll och vi njöt av läckerheterna, kära maken och jag.
Det är något visst att göra sin mat och sitt bröd själv - så är det bara. T o m roligare om man malt mjölet och gjort surdegen också! Jag har handkvarn att mala vete på här hemma och ibland kan det tänkas att det hänger knäckebröd på en rundstav och torkar - jättemysigt! Därmed vill jag säga att man redan är på väg att bli mer oberoende - särskilt om man har råvaror hemma. Att mjölksyra grönsaker är heller inte svårt - men gör produkten ännu nyttigare för våra ofta ledsna magar! Och varar läänge utan att bli dålig.
Skulle någon vara intresserad så kommer några länkar för Hemförrådsentusiaster:
http://swedishsurvivalist.egensajt.se/board/viewtopic.php?f=30&t=868&start=0&&view=print&sid=c44664e12464aa28d035879ae5379af4
http://www.providentliving.org/channel/0,11677,1706-1,00.html
Överlevare under stormen Gudrun - http://swedishsurvivalist.egensajt.se/board/viewtopic.php?f=9&t=71&start=0&&view=print&sid=1e2ad486a8a3a6599ddfe6087595c6b9
Vetekvarnar för brödbagare: http://www.nisseitorpet.wordpress.com/. skriv i
sökrutan: "Mala eget mjöl".
Titta också på de andra kvarnarna, torkarna, tunnorna, mjölksyrningskrukorna mm!
Äggpulver: http://www.djurdoktorn.nu/ (finns för fritidsfolk m fl - denna är inte för djur;-)
Lycka till och berätta gärna för mig om vad just du gör för att vara tavarlig!
--
madeleine.blomberg@gmail.com
070-6078670
lördag 15 januari 2011
alla fyller år!!!
Sigrid - vår kära svärdotter fyllde sina glada 24 år i söndags!!! Vi åkte till Växjö och grattade. Härligt att vara där!
Hanna fyller i morgon - lika många och troligtvis lika glada 24 år - Henne ska vi också hälsa på i Malmö!
Nästa vecka fyller lilla Ella tre år - ett av de minsta barnbarnen. Henne hinner vi inte hälsa på, tyvärr! Gotland ligger så dumt till!
Vissa nära kära har jag inte ens grattat - bara tänkt mycket på! Hur kan det bli så!? En kär liten brorson som fyllde elva - hur kan man missa sånt fast man tänker på honom hela dagen och nästa med... Usch vad jag ogillar mig för det ... Några andra har jag faktiskt grattat lite smått...Men inte är jag nöjd för det och säkert inte de heller... Så GRATTIS ni alla som fyller nu i närheten som jag inte fått till en riktig hälsning till... och ni är många, det vet jag. Jag hoppas att ni inte låter andra (t ex min trötta hjärna) bestämma hur lyckliga och tacksamma ni är för att ni lever och har möjlighet att göra så mycket av ert liv!!?
Hanna fyller i morgon - lika många och troligtvis lika glada 24 år - Henne ska vi också hälsa på i Malmö!
Nästa vecka fyller lilla Ella tre år - ett av de minsta barnbarnen. Henne hinner vi inte hälsa på, tyvärr! Gotland ligger så dumt till!
Vissa nära kära har jag inte ens grattat - bara tänkt mycket på! Hur kan det bli så!? En kär liten brorson som fyllde elva - hur kan man missa sånt fast man tänker på honom hela dagen och nästa med... Usch vad jag ogillar mig för det ... Några andra har jag faktiskt grattat lite smått...Men inte är jag nöjd för det och säkert inte de heller... Så GRATTIS ni alla som fyller nu i närheten som jag inte fått till en riktig hälsning till... och ni är många, det vet jag. Jag hoppas att ni inte låter andra (t ex min trötta hjärna) bestämma hur lyckliga och tacksamma ni är för att ni lever och har möjlighet att göra så mycket av ert liv!!?
fredag 7 januari 2011
Lärdom av det gamla?
Förra året var lite ovanligt. Mitt pluggande av diverse högskolekurser gick åt skogen när jag försökte vara överallt och göra allting som om jag hade all tid i världen och ändå lägga på ett kol. Tyckte någon det var väntat? Inte jag - jag tror verkligen på att jag hinner allt bara jag får göra som jag vill!
Stressen trängde in psyket i ett dunkelt litet hörn och kroppen gnällde, svällde och värkte. Inte mycket blev som jag tänkt förra året men man kan ta vara på även tokigheter - det främjar ens utveckling! Jag tror på att vara ärlig och det får sina konsekvenser... ibland riktigt bra;-) När tanken kom att göra mig av med allt utom det grundläggande så började det hända saker. Valde ett par tre livsuppehållande saker som måste finnas - sova, näring... tror det bara var två i början. För med näring menar jag både fysikt och andligt. Dör den ena kroppen så får jag problem med den andra!
När jag kände mig lite lugnare rensade jag ut gifter ur kroppen med massor av frukt, grönt och vila. Läste lite här och var det jag upplevde som stärkande. Sen kom tempelbesöken in i bilden. Lugnt, kungligt vacker miljö, vänliga människor och möjlighet att göra nytta medan man vilar - underbart! Jannes jobb, Niclas medalj och en släktforskardag som Jenny Kempler inbjöd oss till bidrog till att det blev av och att jag började med släktforskning! Arkiv Digital - man kan sitta hemma i myskläderna och söka i urgamla kyrkoböcker utan att få damm i näsan.. Kan något vara bättre än perfekt så var det denna kombination!
Sen hände det ju sig att vi i augusti blev "empty nesters" och vi har fått tid för bara varandra, min kära man och jag! Det har också varit mer stärkande än jag kunde räkna ut och jag hoppas barnen förstår mig rätt här - men det är ljuvligt att få vara ensamma, bara pappa och jag! (Men vi ÄR jätteglada när ni hälsar på också;-)
När allt julklappshandlande var över - det tog flera veckor och mer på krafterna än jag egentligen orkade så vi får se om det inte är dags för omorganisation till nästa jul - så var det redan danföredan och dags att koka skinkan! Så det struntade jag i och vi köpte färdigkokt - bara att griljera. Då är botten nådd .... Min enda tröst var att vi hade en närproducerad grisrumpa första advent - som vi med enorma ansträngningar band ihop till en skinka, maken och jag, och åt ihop med de barn som då kunde komma hem. Ja, vi kokte den först! Och så min älskade JULOST - som blev så perfekt att den faktiskt kunde tävla med Victors underbara gräddiga JULSENAP om den enda viktiga ingrediensen på julbordet i år! Sen åt vi historiens minsta julmatportioner, men fick framåt nyår smak på de stora askarna med godis så vågen bågnade. Maken åkte ett par rundor med plåstertaxin (som följd av hjärtinfarkten i augusti) för att undersöka varför hjärtat kör med dubbla slag när han jobbar mer än han sover men annars har vi haft ett par sköna helger.
Vad kan vi lära oss av det gångna året, tro? Som Anna-Lena Brundin så finstämt uttryckte det på Musikhögskolans julkonsert i Malmö - "Bara skit i det!" Jag är helt säker på att hon menar det jag tänkte så starkt redan i juli-augusti när hjärnhalvorna för en gång skull hade ett litet kort möte och GRUNDLÄGGANDE blev ledordet för mig. Så hur som helst och hur man uttrycker det så har jag levt efter detta och jag kan nu meddela att jag: 1) orkar fysikt arbete, som att baka, skotta snö, hänga någon liten gardin 2) kan läsa många sidor i både allvarliga och komiska böcker - och få ut något av det 3) står ut med korkade kommentarer utan att gråta - men testa mig icke! 4) planerar och hittar nya tankar om hur livet måste organiseras - utan att bli sjuk av oro för hur det ska gå till 5) Orkar träffa folk då och då
Jag kanske t o m har glömt något men vissa saker hänger i och det får helt enkelt duga så länge så här. Men min kära kära make och jag har lärt oss att vi hinner mycket mer om vi tar det lugnt och rensar bort allt vi inte behöver göra till förmån för det som verkligen är av långsiktigt- ja, t o m evigt - värde. Vila kan vara sån ibland! Så nu tror jag på ett GOTT NYTT ÅR! Lycka till med 2011 du också!
Stressen trängde in psyket i ett dunkelt litet hörn och kroppen gnällde, svällde och värkte. Inte mycket blev som jag tänkt förra året men man kan ta vara på även tokigheter - det främjar ens utveckling! Jag tror på att vara ärlig och det får sina konsekvenser... ibland riktigt bra;-) När tanken kom att göra mig av med allt utom det grundläggande så började det hända saker. Valde ett par tre livsuppehållande saker som måste finnas - sova, näring... tror det bara var två i början. För med näring menar jag både fysikt och andligt. Dör den ena kroppen så får jag problem med den andra!
När jag kände mig lite lugnare rensade jag ut gifter ur kroppen med massor av frukt, grönt och vila. Läste lite här och var det jag upplevde som stärkande. Sen kom tempelbesöken in i bilden. Lugnt, kungligt vacker miljö, vänliga människor och möjlighet att göra nytta medan man vilar - underbart! Jannes jobb, Niclas medalj och en släktforskardag som Jenny Kempler inbjöd oss till bidrog till att det blev av och att jag började med släktforskning! Arkiv Digital - man kan sitta hemma i myskläderna och söka i urgamla kyrkoböcker utan att få damm i näsan.. Kan något vara bättre än perfekt så var det denna kombination!
Sen hände det ju sig att vi i augusti blev "empty nesters" och vi har fått tid för bara varandra, min kära man och jag! Det har också varit mer stärkande än jag kunde räkna ut och jag hoppas barnen förstår mig rätt här - men det är ljuvligt att få vara ensamma, bara pappa och jag! (Men vi ÄR jätteglada när ni hälsar på också;-)
När allt julklappshandlande var över - det tog flera veckor och mer på krafterna än jag egentligen orkade så vi får se om det inte är dags för omorganisation till nästa jul - så var det redan danföredan och dags att koka skinkan! Så det struntade jag i och vi köpte färdigkokt - bara att griljera. Då är botten nådd .... Min enda tröst var att vi hade en närproducerad grisrumpa första advent - som vi med enorma ansträngningar band ihop till en skinka, maken och jag, och åt ihop med de barn som då kunde komma hem. Ja, vi kokte den först! Och så min älskade JULOST - som blev så perfekt att den faktiskt kunde tävla med Victors underbara gräddiga JULSENAP om den enda viktiga ingrediensen på julbordet i år! Sen åt vi historiens minsta julmatportioner, men fick framåt nyår smak på de stora askarna med godis så vågen bågnade. Maken åkte ett par rundor med plåstertaxin (som följd av hjärtinfarkten i augusti) för att undersöka varför hjärtat kör med dubbla slag när han jobbar mer än han sover men annars har vi haft ett par sköna helger.
Vad kan vi lära oss av det gångna året, tro? Som Anna-Lena Brundin så finstämt uttryckte det på Musikhögskolans julkonsert i Malmö - "Bara skit i det!" Jag är helt säker på att hon menar det jag tänkte så starkt redan i juli-augusti när hjärnhalvorna för en gång skull hade ett litet kort möte och GRUNDLÄGGANDE blev ledordet för mig. Så hur som helst och hur man uttrycker det så har jag levt efter detta och jag kan nu meddela att jag: 1) orkar fysikt arbete, som att baka, skotta snö, hänga någon liten gardin 2) kan läsa många sidor i både allvarliga och komiska böcker - och få ut något av det 3) står ut med korkade kommentarer utan att gråta - men testa mig icke! 4) planerar och hittar nya tankar om hur livet måste organiseras - utan att bli sjuk av oro för hur det ska gå till 5) Orkar träffa folk då och då
Jag kanske t o m har glömt något men vissa saker hänger i och det får helt enkelt duga så länge så här. Men min kära kära make och jag har lärt oss att vi hinner mycket mer om vi tar det lugnt och rensar bort allt vi inte behöver göra till förmån för det som verkligen är av långsiktigt- ja, t o m evigt - värde. Vila kan vara sån ibland! Så nu tror jag på ett GOTT NYTT ÅR! Lycka till med 2011 du också!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)