Utmärkelsen! (Dagens puff)
Det var dagen då alla skulle få chansen att visa vad de gick för. Vuxna och ungdomar gick tillsammans i klassen för Mänskliga kärleksstärkande relationer - MKR - som varat i 43 veckor. Den leddes av Sama Ri Ern, världskänd för sina lära-för-livet-metoder. Inför sista provet skulle man samlas i stora salen innanför den gamla anrika porten. Elva elever med nerverna utanpå och i sina egna funderingar droppade in genom dörren och satte sig ner att invänta läraren. Det var alltid noga med tiden. Allt var noga - från början var de trettio stycken men undan för undan visade det sig att vissa inte var kvalificerade för denna exklusiva klass och de hade med sorg fått lämna den. Prick tio skulle provet starta och eleverna började titta lite nervöst på sina klockor. Knappt en minut kvar när eleven närmast dörren får syn på en textad lapp som kommit instickandes under dörren. "Examinationen flyttad - ta er över gården till lilla salen. Samma tid - bara annan plats." Han ropade ut budskapet till sina kamrater varpå ett stort tumult utbröt och alla trängdes genom dörrarna och korridorerna. Knuffar och spring. Man ryckte upp glasdörrarna för att snabbt rusa genom den långa innergården men till stort förtret låg där en femåring och sparkade och grät med en ikullvält cykel över sig. Stackars unge. Alla rusade vidare och passerade en gammal gubbe som såg ut att be om något med framsträckta händer. Var han blind? På avsatsen framför dörrarna till lilla salen satt en ung kvinna böjd och skakade som om hon grät... När examinationen väl är över skulle eleverna få tid att se till dessa stackars människor. Men nu måste de alla göra sitt yttersta för att inte missa slutprovet och därmed intyg och betyg som skulle kunna bli inkörsporten till många fina jobb. Det blev lite stökigt i dörren in men alla kom igenom och letade snabbt upp varsin sittplats.Ingen lärare här heller. Märkligt. Den andfådda eleven närmast korridoren, fick i ögonvrån syn på ett textat blad som sakta stacks in under dörren. Han tog upp det för att läsa. Meddelandet löd: Ni kan gå hem nu. Ni är alla är underkända. Teoretiska kunskaper utan praktisk tillämpning är inget att skryta över och följaktligen inget att få betyg för. Välkomna att söka igen nästa år. Må tiden hjälpa er att förstå. Och må ni alltid ärligt förtjäna varje utmärkelse!
(Idén till berättelsen kommer från en historia jag läste för massor av år sedan och tror finns i en institutbok i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.)
------------- -------------- -------------- ----------- ------------- ----------
Jag bloggar om ett ord från Ann Ljungbergs SkrivPuff varje dag - ett kul sätt att väcka hjärnan till nya infall!
Vill du vinna en resa till New York nu i april - och spåna fram en idé till en roman, kanske? Fram till midnatt innan det slår över och blir 2012 kan man tävla om denna (blivande-)författarresa! Jag tänker tävla och förhoppningsvis minst 299 personer till - annars blir det inget pris för någon:-( Så tävla på - alla har chans att vinna! Kolla in Skrivadventskalendern med tävlingsregler här - mycket enkelt och med en massa underbara tips på vägen! Så bara det är värt din lilla ansträngning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar