Skriv om att blötlägga...

Jag utvalde noga mitt bröd
kände på det med fingrarna  - det måste vara lagom tjockt,
höll det mot min näsa och drog sakta in dofterna med blundande ögon.
Ja, det var exakt syrligt, så rågdoftande och så kryddigt som jag föreställt mig.
Därefter stack jag ned skeden i spadet som med sitt långsamma bubblande fick fonduegrytan mitt på det fullsatta bordet att nästan magiskt dra både blickar och näsor till sig.
Spadet var mättat av goda smaker från skinkan och från grönsakerna som legat i den sista timman och nyss silats bort.
Allt var klart.
Timmen var slagen. Ett slog klockan, denna julafton - som alla andra.
God Jul alla kära, nu hugger vi in! ropade Torsten som alla andra jular
Jag stod som vanligt som väktare vid doppet och som alla andra år var det jag som prövade lyckan först för att sen hjälpa de andra
Jag blötlade brödet - petade ner det ordentligt under buljongytan, räknade sekunderna medan jag höll uppsikt över hur brödet reagerade
..fyra, fem...
Nu! Andäktigt la jag över det ångande brödet på mitt lilla fat, tog gaffeln och tryckte till om kanten. Fick med mig en bit och drog den till munnen. Smaklökarna var inte sena att svara på stimulansen... Mmmmmmmm....
Nu börjar julen.

Skriv om bötfälla

God juledag - hoppas jag!
Det var inte meningen
Jag måste ha tappat den
Inte tänkte jag att fuska! Inte jag!
Hur som helst var det ju inte lätt att komma undan med saken
Många ville vinna
två var särskilt angelägna
jag var en av dem - det visste alla
Belöningen var eftersträvansvärd...
och just när jag satte upp handen och skulle ropa till
kom min antagonist upp med ett tjut
Vi hade båda mandeln
Hur skulle de kunna tro att just min var ditplacerad
Hur kunde jag förresten vara så dum att jag kunde tro att den riktiga mandeln var kvar i grytan!?
Böterna var dryga för sånt fusk
Värdparet var inte sena att bötfälla syndaren
Ta hand om hela juldisken - suck

Tradition - HANNAS JULRIM!

Klockan är åtta på julafton. Gröten ska värmas och mandeln skållas, Lukasevangeliet ligger uppslaget... det är jul! Därför skriver jag inte mer - har lite att stå i. Men först bara måste jag - läsa Hannas julrim! Det häftigaste jag vet...!

Julen är verkligen här
Alla grejar och donar och fixar och kollar och hämtar
Alla springer och rusar och kutar och stressar och flämtar
Alla ringer och pratar och handlar och ordnar och tänker
Alla städar och putsar och dammar tills allting blänker

Rosetter och stjärnor och hjärtan och tomtar och änglar i varje vrå
Under och över och mellan och i och bredvid och naturligtvis på
På alla bord och bänkar och soffor och sängar - precis överallt!
Gator av grus och lera och sten och gräs och spån och asfalt
Allting ska prydas och tomtar och nissar och gummor och granar och sån't där
Allting som tyder på tecken som visar att julen är vekligen här.

Julen är tiden då alla ska fatta att någonting är så på tok
Bil och gubbe och socka och tomte och klänning och klocka och bok
Julklapp på julklapp, present på present
Alla firar vi det som hänt
I krubban i stallet i Betlehems stad
Där ligger barnet som gör en så glad
Grunden till helgen som vi har så kär
Julen är verkligen här

Julen är mer än en helg och en högtid, en dag och en tid på ett år
Julen är mer än presenter och saker och mat och pengar man får
Julen är mer än gardiner och pyssel och sånger och glitter och glam
Julens egentliga mening tycks ingen, i alla fall få, gräva fram
För alla sitter och tänker på skinka och prinskorv och köttbullar och omelett
På dieter och kilo och hälsa och kalorier och badrumsvågar och fett
På julgran och kulor och tomtar och nissar och gummor och konstiga gubbar
På tårtor som liknar små tomtar och granar och hjärtan och stjärnor och stubbar
Det är ett sånt sjå och stå i och besvär
Julen är verkligen här

Julen är mer än helg och en högtid, en dag och en tid på ett år
Julen är mer än presenter och saker och mat och pengar man får
Julen är mer än gardiner och pyssel och sångar och glitter och glam
Julens egentliga mening tycks ingen, i alla fall få, gräva fram
För alla sitter och tänker på skinka och prinskorv och köttbullar och omelett
På dieter och kilo och hälsa och kalorier och badrumsvågar och fett
På julgran och kulor och tomtar och nissar och gummor och konstiga gubbar
På tårtor som liknar små tomtar och granar och hjärtan och stjärnor och stubbar
Det är ett sånt sjå och stå i och besvär
Julen är verkligen här

Man konstaterar att allting är klart, allting är färdigt på prick
Från klappar till tomte till mat och till julgran, till ljusen till duk och bestick
Från listor till gäster till skor och till frissa till sånger till kläder och matta
Aldrig är det någon som någonsin, kan förstå eller fatta
Att julen är varken det ena eller andra, inte något av detta
Julen är händelsers höjdpunkters främsta, alla vinnares etta
Dagen då Frälsaren föddes, så varje människa räddad är
Det märks på den ande som finns överallt. Julen är verkligen här!

Skriven av Hanna Blomberg (nu Saffer förstås) 23 dec 2000 (13 år ung!)

(Får du inte alla rim att gunga skönt i munnen och örat så gör du fel - träna lite så blir det perfekt;-)

Skriv om det gröna

Det gröna sköna tog sin chans och spirade när det gråa för en stund vände bort sin blick...

om att Hoppas och en gammal om att Vända

Jag hoppas att jag får bra betyg och jag hoppas jag får roligt på festen och jag hoppas att maten blir god och jag hoppas att killen tittar på just mej och jag hoppas att jag inte kräks och jag hoppas att jag kommer i tid och jag hoppas att ingen märker nåt och jag hoppas att jag inte är gravid och jag hoppas att jag inte luktar och jag hoppas att jag inte kom med på bilden och jag hoppas att det finns gratis hjälp att få och jag hoppas att kronofogden inte tar pianot och jag hoppas att lillen inte fick men för livet och jag hoppas att pengarna räcker till mat också och jag hoppas att jag får åtminstone delad vårdnad och jag hoppas att jag bara får fotboja och jag hoppas att jag kommer ut snabbare för att jag kan sköta mig och jag hoppas att han hälsar på och jag hoppas att jag kan börja ett nytt liv och jag hoppas att han minns mig och jag hoppas jag kan lära mig att bara hoppas inte löser någonting om jag inte också bestämmer mig för vad jag kan göra rent konkret för att nå det jag hoppas.......

Härliga Ann Ljungbergs SkrivPuff får mig i nya tankebanor varje dag - väntar spänt på dagens lucköppning i hennes Skrivadventskalender! Fina priser väntar fram till jul! FÖR ATT INTE TALA OM DE FINA ERBJUDANDET AV KURSER!

En annan text om gårdagens puff om att VÄNDA..

Hon som går över bron

Det var förstås mycket underligt - eller inte alls, kanske.

En lång smal kvinna, med en ljust lila kjol svepande runt anklarna, syntes varje morgon gå över den mycket långa skrangliga träbron som jag såg från mitt sovrum. Varje dag. Inte konstigt tycker du? Men varför skulle hon gå över den alls? Fanns det inget på andra sidan, undrar du förstås. Jo då. Skogen – den härliga blandskogen med små porlande bäckar, de vilda vackra djuren och fåglarna. Men kvinnan gick över bron, vände vid slutet av den och gick sen tillbaka. Alltid. I alla de fjorton år jag bott här. Varje dag.

Tycker du inte det är åtminstone lite konstigt?

Kolla kolla här och kolla kolla där...

 Om att VÄNDA... la till en lite läskig text i slutet...
Sent ska syndaren vakna - nej, vaken är jag men seeeg... har en del att tänka på ju... Mamma och väninnan båda på operation idag (ja, jag vet - men jag säger inte allt här på bloggen ju..)  och lite annat smått... Och så bokföringseländet... Men missar inte Skrivadventskalendern  - skicka du in en rad dit, du också! Alltid fina priser! Och snart är det jul och försent!

   Vända var ordet på Ann Ljungbergs SkrivPuff idag och jag kom direkt att tänka på Owe Thörnqvists roliga visa - http://hem.bredband.net/wall/owe/titta.htm - http://www.youtube.com/watch?v=SUIO-Mr4RbQ -och gör en egen tidsenlig variant, tycker jag själv;-) Men lyssna gärna på Owe medan du läser min text... Blir lite mer begripligt då.
  Har nästa vers på g men måste ägna mig åt föda och bokföring nu..

- Mamma, gå inte nu vi måste kolla! Men stanna då - en sån där har Nutte. Pappaaaa, säg till henne - Kolla nu!
- Men kära små frön, lugna ner er - vad är det ni vill visa oss?

Så vänder vi på huvet och vad hittar vi väl där, ja, vad hittar vi där!

 - Titta på messet titta på messet- jag har fått ett från ”Esset”

 - Jaha...

 - Men lilla Pappen, kolla på Appen – jag vill ha smarphone i klappen!

 - Varför det då?

 - För annars har jag ingenting att göra, kan du fatta.

 - Inget mer att göra än att mejla och att chatta.

 -  Och kolla kolla här och kolla kolla där och kolla kolla kolla får ni se

att dom har knappar här och dom har appar där och blåtandheadsetet mig klär!

 - Och en liten stickemössa på, så att den ej av köld blir blå.

 - Åh kolla kolla där och kolla kolla här och kolla kolla får ni se..

Vers två - kommer senare alltså;-)

En annan text om att VÄNDA..

Hon som går över bron

Det var förstås mycket underligt - eller inte alls, kanske.

   En lång smal kvinna med en ljust lila kjol svepande runt anklarna, syntes varje morgon gå över den mycket långa skrangliga träbron som jag såg från mitt sovrum. Varje dag. Inte konstigt tycker du? Men varför skulle hon gå över den alls? Fanns det inget på andra sidan, undrar du förstås. Jo då. Skogen – den härliga blandskogen med små porlande bäckar, de vilda vackra djuren och fåglarna. Men kvinnan gick över bron, vände vid slutet av den och gick sen tillbaka. Alltid. I alla de fjorton år jag bott här. Varje dag.

   Tycker du inte det är åtminstone lite konstigt?

orolig... be för min vän, du med!

Idag var SkrivPuffen från Ann Ljungberg "att välja sina strider" och jag hittade på en händelse som kan handla om det.
   Men mitt inre är i uppror. En ung väninna åker just nu till sjukhuset för sista undersökningarna innan bröstoperationen. En mycket aggressiv och elak cancer utan inkapsling så 12 lymfkörtlar ska också bort. Hon är en ovanligt fantastisk kvinna och låter hoppfull men är oerhört angelägen om att vi ska be för henne. "Kvalificerade Böner" som hon säger. Mitt bröst känns hopklämt och obekvämt minst sagt. Strupen känns svullen och jag vill bara gråta och gör det ibland. Usch och fy... Tänk om man skulle kunna ta bort oro, smärta, sjukdom. orättvisor, svält (som ju förstås är en av orättvisorna eftersom det bevisligen finns tillräckligt med föda på jorden till oss alla) mm mm...men då skulle livet inte vara LIVET.. så min text speglar väl min sinnestillstånd kanske... Inget kul i alla fall. Ska göra ett ryck till när detta är inkopierat  - och du - be gärna för min vän, du med! Böner hjälper. Det finns studier som bevisar det om du skulle känna dig osäker. Be gärna om att Gud som älskar henne ska hjälpa henne känna sig trygg i läkarnas händer och i Guds.

Så - här kommer tråket - sen kommer förhoppningsvis tramset...

Om att välja sina strider

- Låååt bli smöret, säger jag ju!

Den galna skrikande rösten tillhörde den som för bara två minuter sedan lugnt pratat med sin makes älskarinna i telefon. Chocken borde ha varit mycket stor för hon hade alltid ansett äktenskapet som ärligt och kärleksfullt men hon visade inget av upprördhet ens. Bara lyssnat och pratat som om det handlat om att samsas om några inköp till middagen. Men nu stod hon böjd över bordet och saliven slog ut genom munnen emot det oförstående och skräckslagna barnet.

   Vad är det som gör hur vi väljer att hantera vår omgivning? Det som händer eller det vi låter hända?

KOM IHÅG ATT GÅ IN PÅ ANNs SKRIVADVENTSKALENDER OCKSÅ - inte så många chanser kvar till ALLA FINA PRISER! Och alltid nya mycket lockande rabatter på skrivarkurser!

Här kommer tramset:

Om att välja sina strider – tramset…

Kommunfullmäktige hade sitt månatliga möte

Man stod upp och rapade ord

Vänstertanten gnällde om bristande ansvar

Och Centerfjanten skällde på gnällande tanter

Kd-kanten försökte medla genom att inte säga något alls

Folkpartigiganten hängde på
Sosseklanten pekade finger åt alla och

Moderatkontrollanten ville ha sista ordet

Men räknade inte med valpen i uppstickarpartiet.

När man sen skulle rösta om julbordet – då var alla ense.

Ja - det är bara att konstatera - det blev inte heller så kul...

Ordet är Pynta

Skriv om att pynta, säger författarcoachen Ann Ljungberg i sin Skrivpuff  - så det gör jag. Efter en uppfriskande kindnyparpromenad med maken i svarta natten och lite frukost på det så lämnar jag mitt bidrag här och på puffsidan om någon skulle vara intresserad. Sen -d v s nu - ska jag se om skrivadventsluckan är öppen. Och ja - det var den!! (Men jag läser den inte förrän jag är klar med detta - en högtidlig stund är det;-)  Fast den uppgiften mejlar jag bara direkt till dagens lucka. Det är noga med det. 19@annljungberg.se idag - I morgon är det 20@. Bara så att ni inte som jag råkar göra fel... FEM hela dagar kvar att inspireras, tävla och kanske till och med VINNA!  Läste på Lilla Längtan och funderar över om de vill ha några specialjulkort att skicka ut? De är ju så ljuuuuuuuuuuuuuuuvliga deras små pingvinnallar! Här är de på facebook, förresten. Det skulle jag vilja göra... Vi får se om det finns tid - dagen är ju tyvärr rätt kort även om man som jag gärna stiger upp klockan fyra:-(  Men här kommer min puff:

p som i puttenuttigt och gulligt

y som i yttersta ansträngning för att försköna sitt hem

n som i någorlunda färdigt

t som tidsödande att hitta och sortera alla trassliga dekorationer med snören

a som i att avundsjukt betrakta sin grannes vackra utebelysning 

eller

p – som i priset för att man förbereder sin enkla boning

y- ytterligt roligt att återse gamla saker med minnen inbakade

n – nuuu är stunden att bli imponerad av hur lugnande det kan vara att göra vackert i vrårna

t – tänk att det var såååååååååå härligt att känna att man är kreativ i sitt hem!

a - aaaaahhhhhhhhhh vad jag kan njuta när jag sätter mig ner för att känna av julefriden. Ensam eller flersam.

om att agna klokt

Det fanns en gång en bur

och den var för vilda djur
för att man skulle veta hur
man blir en riktigt rik figur
och den sura gubben tog
allt han såg, fick aldrig nog
bara roffa var hans knog
först han locka, sen han slog
men buren den var alltför trång
eller näsan var för lång
så lika plattnäst som en tång
blev sura mannen på en gång
och alla pengarna rann ut
som blöta vattnet ur en strut
och tuffa mästrandet tog slut
med ett riktigt snöpligt tjut
och kanske lärde han sig nåt
att inte fånga stort och smått
eller skilja vitt från grått
för att kränga skinn så flott
nej.. respekt till djur i Guds natur

tacksam dur gör ingen sur
vän med varje krumelur

annars kanske långa snoken

plattas som på gubbentoken
otur får man ej på kroken
när man agnar som en klok en!

Dagens skrivpuff från Ann Ljungberg var OTUR. Och du som gillar att skriva kan få härliga skrivartips och massa rabatter på nyttiga kurser - och det finns VINSTER som heter duga på hennes Skrivadventskalender!

Nödvändigt ont!

Dagens skrivpuff alltså..

Skriv om ett nödvändigt ont

"Ont det gör ont det gör ont … " radion skvalade på högsta volym och duschen strilade som Njupeskärs vattenfall medan kvinnan stod och jobbade frenetiskt. Rofruktsborsten drogs hårdare och hårdare emot huden på armarna ju längre tiden gick. Men utan mycket resultat. Målarfärgen satt som berget och det var ju typiskt att det hade skvätt så dant just idag av alla dagar! Typiskt! Huden glödde men det ilsket gröna satt kvar i mitten av det glödröda – på fler än ett ställe. ”Suck!”  sa hon och sträckte sig efter kniven och började skrapa.  Det var en lite småvass matkniv som hon tagit med för säkerhets skull om inte skrubbandet skulle räcka. ”Aj!”-lätena  blandades med ”Åhhhhhhhh” - det är så tyyyyyyyyyyyypiskt!” och man kunde se på kroppsrörelserna att humöret blev mer och mer spetsigt och känsligt ju längre det gick. Det vackra broderade linnet som hon hade sparat för detta speciella tillfälle skulle inte dölja mycket så det var bara att fortsätta. ”Ett nödvändigt ont", muttrade hon medan kniven raspade på huden. ”Nödvändigt ont” var kanske egentligen etiketten på hela dagens kommande företeelser. Men hur som helst så måste hon snart ge sig iväg! Det måste duga nu, helt enkelt. Hon stod inte ut med mer söndersliten hud - och faktiskt, det såg bra ut nu. Hon hoppade ur duschen och kastade sig fram emot den kroppsstora spegeln medan hon slängde över sig det gigantiska blommiga turbadlakanet. Det hade hon fått ärva av sin syster som tyckte hon kunde behöva lite tur nu. Hennes lite närsynta ögon fick nu hjälp av de lilabågade glasögonen och inspekterade snabbt bit för bit av den nakna huden nerifrån och och upp. Då kom chocken... ansiktet var prickigt. Grönprickigt.

Jag vann, jag vann, jag vann!!!!!!!!!! Lilla Längtan - Lilla mannen och jag är på g!

Mitt namn stod med som vinnare på uppgiften från den 12 december i skrivadventskalendern .. hjärtat slog en volt i bröstet!
För att vara på den säkra sidan så mejlade jag Ann Ljungberg - författarcoach - och frågade om det verkligen var jag och inte någon annan med samma namn... och nu vet jag:

JAG HAR VUNNIT ETT LEKTÖRSUTLÅTANDE av Ann! Jag är så glad att jag knappt får luft och nu ska här organiseras bland alla papper, pärmar och anteckningsblock och se till att avsluta vissa andra skrivprojekt - så jag får arbetsro med den lilla mannen...Eftersom det är mitt lillalängtanprojekt och inget annat - (som skrevs i augusti och nu ska slipas och finslipas igen)  så hoppas jag förstås att det även ska dra in pengar! Kolla in varifrån inspirationen kom: Lilla Längtan - vi är på g! Jippiiiiiiiiiiiiiii!

Inblandad rimmar på vasstandad!

Få som jag - knuff av dagens Skrivpuff - ordet idag är "inblandad"...

En röst mixad och blandad
av mjukhet och vasshet randad

som krokodilen tandad
så sträv som vore den sandad

rävlistliminblandad

i kommunikation utandad

Varning - förhandling strandad!

...och få härliga tips, knuffar och fina erbjudanden på Skrivadventskalendern!

Försvarstal

Om solen inte skulle lysa en dag

vad berör det dig

Om blodet skulle sluta flyta en dag

vad stör det dig

Om jaget inte längre skulle finnas

hur gör det dig

Om pennan i hand skulle frysas

så förgör det dig

Jag kan förstå dig som inte känner att det kan finnas behov av att
skriva. Shoppinglista, mess och julkort är din syn på skrivandet. Men
mallen för mänskligheten är inte du - du är bara en del av den precis
som jag! Men båda är vi viktiga för mänsklighetens utveckling. Och som
kakfatets sju sorter alla bör ha lite olika ingredienser så måste
också vårt innehåll av råvaror variera för att vi ska  kunna bli just
de läckerbitar som krävs på ett lockande kakfat. Bara mandelkakan gör
inget kalas – hur god den än är. Pennan i min hand är min livsessens –
vilken är din? (149 ord)

Skrivpuffen - Anklaga!

Kärlekssaga

behaga

mottaga

intaga

försvaga

olaga

uppdaga

misshaga

anklaga

beskyllningar vaga

åklaga

domsaga

pålaga

partsinlaga

överklaga

hjältesaga

söndagsbilaga

Texten skriven med anledning av Ann Ljungbergs Skrivpuff!

En härlig tomtevinterbild!

Hittade bilden här