måndag 25 oktober 2010

Hej å hå - Utrensning pågår!

Mycket finns att rensa ut... och många är sätten!
När man lever i symbios med andra som inte heller mår helt bra så är det lätt att dra ner varandra istället för att bygga upp. Somliga tider försöker man mer än man orkar att vara tillgänglig och flexibel. Man blir tröttare och tröttare men vill mer och mer för man ligger mer och mer efter! Vila känns som ett svek och när man slutligen av tvång hamnar i kroppsligt viloläge så är hjärnan fortfarande påkopplad och slukar energi. "Så fort jag kommer upp härifrån så ska jag..." Medan jag ändå ligger här och dräller så ska jag..." Hört det förut? Tänkt det förut? Hela sängen belamras sen med saker man faktiskt KAN göra liggande. Kasst! Ja, det är ett kasst sätt att förhålla sig till kroppens varningssignaler! Det ger ingen vila!!!

Kroppen kör sen upprop och kommando till olika kroppsdelar: Benen - lägg av! Magen utåt spänn! Tarmarna krångla ihop er! Huvudet - kör till det spricker! Befallningarna går i kors och hela systemet verkar vara i stadiet strax före våldsam explosion. Ögonen ser dimsyn - var brinner det någonstans?! Pulsen far upp och ner mellan ytterlägena, isvatten i ådrorna som tar timmar att tina upp, händerna darriga, armarna klena. Du orkar inte stå - det gör ont att sitta, lederna svullnar, musklerna vägrar samarbeta. Kroppen är full av knölar stora som små. Det blir alltmer svår att sova på alla knölarna. Hörseln blir svagare och förståndet ska vi bara inte tala om. Minnet sitter i kläm och biblioteket har svetsat igen dörrarna. Det blir allt svårare att luras: Allt är fint. Bara lite darrig. Leker elvisp idag, Jo då, allt är ok! Nä då, inte är jag sjuk, inte. Bara lite trött just idag. Det är min foudation som är blek i färgen. Jane Austen-stilen. Här är det bara fint! Sovit ett par timmar för lite bara. Du då?

Suck.

Det är så roligt att vara duktig. Att hinna med. Att hjälpa till. Att kryssa för i sina listor. Att vara bäst i klassen. Att vara glad och solig och bry sig om andra och fylla behov. Och det är så svårt att ta det lugnt. Inte ens om man innerst inne vet att ens omgivning faktiskt skulle uppskatta det!! Man är redan förgiftad av sitt egna upptagna tänkesätt. L u g n - man kan avgifta sig. Lägg noga märke till att jag säger AVGIFTA sig inte GIFTA OM sig! För det kan bli svårt med kommunikationen ibland med de nära och kära...

Utrensning pågår: Tankar måste fyllas. Nya tankar i gamla kärl? Nä, kanske måste tankarna bytas helt. Men det går att göra bit för bit. Tanke för tanke blir ett nytt tankekärl till. Ett som håller i längden. Ett hållbart alternativ som det så populärt brukar uttryckas när det gäller stora projekt. Det är det jag gör i höst, om du undrar. Jag utnämner mig härmed till att vara mitt eget stora projekt. Mer om detta en annan gång.

2 kommentarer:

  1. Hehe.. Kjenner igjen det dær. ;P

    SvaraRadera
  2. Ja, usch och fy, inte bra - sånt ska man helst inte känna igen ...

    SvaraRadera