I dag kommer lektörsutlåtandet!

 

  



Den lilla mannen sitter och
har det så trist och tråkigt.

Eller rättare sagt i kväll, lovade Ann Ljungberg - lektör, skrivarcoach, författare mm - sen ska jag låta mitt kommenterade manus sjunka in så vi kan ha ett samtal kring det på onsdag. 

Vinden kommer med...

 Spännande är det! Den Lilla mannen och blomman ska bli klara ungefär vid halvårsskiftet är planen! Sigrid och jag ska jobba med att få den känd. Hoppas du vill köpa ett exemplar eller fler kanske? Allt överskott går till Lilla Längtan som just nu är för Robert och Sigrid men som vi hoppas ska bli till nytta och glädje också för andra par i samma situation.



Den lilla mannen ska få en egen sida på facebook snart så den som vill får se vad som händer i processen. Just nu är läget så  här: För att alls kunna trycka några böcker tror jag att vi bör få ihop 400-500 beställningar/ i förväg -  för att det ska bli något överskott. Och sen helst sälja lika många till, förstås. Det är ju så krångligt med skatterna och kostnader med tryck och frakt  - och inget vet man innan allt är klart! Pratar med de rara och mycket behjälpliga tjänstemännen på Skatteverket om saken och senaste tipset - igår - var att  

...en liten trasig blomskrutt...

undersöka möjligheten att starta en förening för välgörande ändamål och se om det kan gillas av staten. Vi får väl se... Då skulle jag inte behöva lägga intäkterna på mig som inkomst och då går det inte bort en massa avgifter och pengarna hamnar direkt i Lilla  Längtansamlingen! Så vill vi absolut ha det, eller hur? Hjälp oss gärna att samla ihop beställningar på Den lilla mannen och blomman!

Den här lilla mannen och blomman är inte någon bilderbok så du behöver inte vara orolig  - det är bara jag som funderar lite idag på vad som ska ingå på boksomslaget;-) Och ger dig samtidigt mitt första "offentliga" smakprov.


...som har kämpat för att få
den lilla mannens uppmärksamhet.
Men inte för sin egen skull...









Från puppa till örn

Att betrakta en puppa kan ge oss svaret på varför livet är så besvärligt ibland. Puppan måste kämpa av all sin kraft för att ta hand om sig och bli någonting för sin egen självrespekts skull om inte annat. Kokongen runt oss må kännas trång och tjock men kanske är den exakt vad vi behöver för att bli fjärilar? Om vi bara hade den visionen och tron att vi verkligen kan bli vackra och flygande varelser!

Vår utveckling tar aldrig slut - hör på Jesaja i kapitel 40 - vers 31: "De som hoppas på HERREN  får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar. De skyndar iväg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta."

Om du vill och Gud vill - vad kan hindra dig att gå från fjäril till örn?

Varför skulle jag inte vilja, undrar jag stilla...

Polisstopp

Vet du vem du är lik? så polisen till maken.
Vem tycker du? sa vi.
Michael Wiehe, naturligtvis, blev svaret.
Polisen räckte fram en blåsmoj...alkometer.
Hade händelserna nån koppling?
Inte vet jag men maken visade sig nykter. Tur det, har inte sett honom dricka starkt på 31 år eller så...

Affeln och urkan

Vilar en stund, löser melodikrysset i den nya appen (!) och hör med glädje Fem myror... Tänker i övrigt mest på hur vanligt det är att man inte helt förlitar sig på Gud förrän man måste erkänna att allt annat misslyckats!?

Fick en briljant idé (efter det var publicerat, min lilla Affeln och Gud-tanke.):

Jag utmanar härmed alla som läser att välja ett, två eller tre skriftställen, tal eller annat som imponerat och känns som Guds ord. Jag tvivlar inte på att det finns en Gud som älskar oss var och en - och som mer än gärna vill lära oss vad lycka och framgång är! Följ det, ha det i bakhuvudet, avsätt lite tid dagligen och så hörs vi vecka 22 - så får vi se vad som hänt oss till dess! Framgång kräver engagemang... Jag tänker i alla fall sätta fart med detta i åtanke. KraM

Ps!

 Ett tal om att se upp i stället för ner i golvet för att lösa problem.  - ca 5 minuter långt
Talen är på engelska - säg till om du vill ha det på svenska så ska jag försöka hitta dem - åtminstone finns de i text i sin helhet!
Tal om att alla är och kan visa sig vara kreativa! - Ett par minuter har du va?
Vila ibland om du ska överleva! Kanske detta tal kan få dig att vila och fokusera på en gång!

Idag är dagen att avslöja hemligheterna...!

Nu är det jätteoffentligt att: Jag har skrivit mitt livs första bokmanus och lämnat det ifrån mig till en proffslektör. Det är rätt långt ifrån en tegelstensgrej. Men den har sina hundra sidor och ca 150 000 tecken.  Ni vet kanske om läget med Lilla Längtan? Se länken eller flik ovan annars. Jag ville bidra med en bok, vanvettigt nog. (Så väldigt få böcker blir antagna av förlag och ska man tjäna pengar att donera så lär det krävas mirakel, men så var det jag kände och tänkte.) Den lilla mannen och blomman passade på att fånga min uppmärksamhet på Jannes och min fantastiska semester nere i Frankrike i augusti. Se bilden -  "vår" strand inte långt från Montpellier. Lathet är inte att förakta! På en månad skrevs den och sen hade jag förstås inte tid för det vet ju alla att på hösten ska man måla hus och på vintern ska man träffa sina barn och vid nyår och en bit in i januari ska man vara vissen och utpumpad och sen - ja, sen kan man få ett ryck och skriva klar den lilla mannens historia så den blir klar innan kalendern byter blad till mars. Och så precis var det!

Det har varit en spännande resa med den lilla mannen. Jag måste tillstå att jag har ännu inte läst hela rakt igenom!!! (Det tänkte jag göra ikväll i lugn och ro om inte det belgisk/franska filmteamet = ett äkta par - som bor här denna vecka vill vara sociala när dagens jobb är klart.). Men det har Linda och Sigrid - de gullingarna har läst hela - TACKTACKTACK!!  En annan kär vän har också läst - och hon grät, sa hon. Därför är hon inte avslöjad med namn. Men det var Gamla versionen och Gårdagens version, alltså. Idag läste min rara mamma - som också gråter till denna saga - de omarbetade sista kapitlen och hon blev helt blek i slutet av näst sista - och frågade oroat om slutet. Hon grät inte öppet inför mina ögon men det var inte långt borta. Hu, vilken saga, är det en rysare? Nej då inte det men... Men mina läppar är beseglade, kom jag just på.

Att det finns en ny version nu beror på att i går kväll när jag låg och skulle läsa min gonattsaga på mobilen så fick jag för mig att kolla om det gick att öppna lillamannenfilen och det gjorde de. Då råkade jag se att jag missat ett "inte" på en av de sista raderna - så förargligt!!! Det var bara att sätta igång på morgonen och skriva in ett litet "inte" men ... sånt går ju inte utan att hjärnkontorets kreativavdelning kopplas på igen och nya idéer rullar igång. Runt de gamla - men ändå.  Därav nya spännande tankar som sattes på pränt. Så jag törs knappt läsa alls ifall ännu fler idéer får fart - för nu är det inskickat och klart och så får det vara till den 23 mars då jag ska få lektörsultåtandet. Jättespännande och kul att få proffsiga åthutningar;-) Under tiden har jag mammas egen bok att ta hand om. Den som jag lovade henne förra året!

En sak funderar jag över - det här med tillfälligheter...
Det var så att min snälla och mycket läskompetenta Linda offrade nattsömnen för att gå igenom texten just innan deadlinedagen (min egen hade jag lagt lite före den verkliga, smart nog) - genom att uppmärksamma märkliga formuleringar och felplacerade cittattecken. Jätteskönt  - och det gav ju förstås en ny tanke här och en där som  - med stolthet kan visa upp. Precis som det där med "inte" ovan. Nu undrar jag som känner att allt kanske hänger ihop - om det inte hade hänt att jag kommit på de där geniala raderna om jag från början inte slarvat  - så Linda måste kommentera - så jag måste återvända till platsen för "brottet"?  Alltså - Om jag inte slarvat och om Linda inte hade upptäckt och påpekat... då hade sagan definitivt saknat en del studs! Ska jag då vara glad att jag slarvar? Håhåjaja... Konsekvens och logik var nog inte på schemat när jag skapades.

Ja, det där kommer jag väl aldrig att få veta men det  kommer att bli kul att snart få ett utlåtande och lite kommentarer,  lite oroligt också, tror jag. Särkilt orolig är jag att den ska vara virrig på något sätt,
men nu ... !!!!!!!!! Nu kommer nästa hemlighet:

NU ÄR DET DEN 1:e mars och jag och Janne har börjat vårt nya hälsosamma liv. Så ni kan njuta av oss läääänge;-) Det innebar i hans fall att han bara tog en pytteliten tårtbit när höjdargubbarna var uppe och firade honom och att han för sina födelsedagspengar köpte fina träningsskor!!! Och för min del att jag nyligen återkommit från en härlig långpromenad. Nu ska livet och jobbet få forma sig efter att jag har fått fysisk träning och inte tvärtom. Prioritet, kallas det! Det sägs att det som rapporteras röner framgång så det är väl bäst att vi gör det då!

Är det någon mer bland mina vänner som precis som jag gärna vill lära sig att skriva proffsigt? Hör av er - och kolla mina länkar!

Flowers for Algernon... KUSLIGt bra KLASSIKER!

Just nu har jag läst klart en bok. Blommor till Algy.

Författare Daniel Keyes, Flowers för Algernon - http://www.youtube.com/watch?v=loi3gDeGTwU

Hjärtat beter sig som om jag sprugit mig dötrött... Hjärnan vill göra något åt det jag läst. Jag är otroligt berörd. En bok om en  jättesnäll 'efterbliven"  kille med en het önskan att bli smart. Han jobbar outtröttligt på sitt mål. För han vill ju få vänner och om han kan diskutera viktiga saker med andra så får han det, eller? En operation senare  rusar hans IQ på några veckor upp till 180 och han läser världens litteratur och vetenskapliga avhandlingar på originalspråk. Han skriver rapport hela tiden om vad som händer i honom när han får svaret på sin önskan. Vägen upp till berömmelse är spännande men när han förstår att vägen går tillbaka också ...  Han är en förökskanin ... Läs om hans gripande historia genom hans egen dagbok. "En modern klassiker. Berättarteknisk triumf.  En oroande gestaltning över vårt kunskapsfixerade samhälle...." Den boken hade jag velat skriva... Får väl hitta på någon egen. Tex är min lilla man snart bearbetad;-)

Kvinnor och Längtan... efter hjälp!

Idag bestämde jag mig för att prata med två kvinnor i min närhet som jag verkligen beundrar. De inte bara pratar fint om medmänsklighet - det är deras liv. De hinner med detta och mycket mycket annat. Därför beundrar jag dem.

Den närmaste av dessa fantastiska kvinnor heter Gun-Britt Löfquist och bor så nära mig här i Bergkvara  att hon mitt i vinterkylan knatade förbi här med ett par fina brochyrer till mig.  Hennes jobb går ut på att hjälpa människor i Kenya genom att driva en liten fin butik nere vid Storgatan i Bergkvara! Den ger liv åt sommarsamhället, ska ni veta! Där samlar hon in vad andra vill skänka och säljer sen för att hjälpa barnen nere i Afrika till en drägligt liv.  Det är genom den starkt beundrade Fride Nilsson och Faith Homes of Kenya som detta blir möjligt. Gun-Britt berättar med glädje om detta långvariga projekt som för hennes del varat sedan 70-talet.

Margaretha Ohlin, Söderåkra, introducerade mig för Lettlands Vänner på den tiden jag var politiskt aktiv och vi satt och fikade mellan mötena eller kurserna, vilket det nu var. Där har vi ytterligare en kvinna som tänker med både hjärta och hjärna. Så många hon sträcker ut sina händer emot! På grund av detta fick vår Hanna idén och hjälpen att åka som volontär över det skumpiga havet till Lettlands tacksamma barn. Jobbade där på en skola - eller två? - och fick se hur livet kan vara på andra sidan vattnet. Så nära men ändå så fjärran!

Här  - likväl som i vår kyrkas hjälpverksamhet - vill man att ALLA pengar ska nå fram.

Dessa kvinnor har så stora hjärtan och inspirerar så många - och jag vill så gärna bli en sådan kvinna, jag med. Sådana kvinnor - och män - behövs. Gamla som unga och överallt. Det är mycket jag vill, detta år 2012.
                                             
                                                                       ---

   Du hittar mig på facebook om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment på Länksidan  - och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag att utforska detta område. För många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Titta in på Novellodikt-sidan och utbyt tankar med mig om dagens Pufford!

Tidigt barndomsminne - Hjälpa till - med bilen

Lillan var fyra år stor. Hon kunde många saker. För hon var ofta med sin pappa ute och jobbade med bilar. Hon knackade rost, lyssnade på kadan, luktade, torkade, rullade hjul, fyllde på olja - nä, inte helt själv för hon räckte ju inte upp! Lillan älskade att jobba.
Det ljusa håret fladdrade när hon sprang runt och hoppade av glädje över allt som var kul - och det var det jämt, jämt. Bara mamma var lite orolig ibland över allt som var kul för Lillan. För Lillan kunde så många saker. Och ville så gärna hjälpa till. En gång när Pappa gått in för att hämta något inne i huset passade Lillan på att hjälpa till. Hon kröp in på bilens förarsäte. Hon såg garaget framför sig. Hon visste precis hur man växlar och kopplar och styr - det var lätt! Nu skulle hon passa på att köra in bilen i garaget - det skulle Pappa säkert tycka mycket om. Hon gled lätt ner och satte högerfoten på kopplingspedalen samtidigt som hon höll händerna stadigt i den mycket stora ratten. Växeln låg fri och marken sluttade lite framåt. Allt gick som det skulle och Lillan tittade storögt - om än med något skymd sikt . och otroligt lyckligt på när det stora huset gled fram, försvann och ... bom! Där tog resan plötsligt slut! Så retfullt!
 - Pappa, pappa, ropar Lillan till den framrusande fadern, jag kunde söa men jag kunde inte bronsla!
Så kan det bli när lyckan över framgången segrar över misslyckandet. Just så minns jag min tidiga barndom. Om nu bilen blev lite knycklig på kofångarn så gjorde det bara att vi fick lite mer kul jobb tillsammans, Pappa och jag.

Anledning till minnet är Dagens SkrivPuff

Texten tillhör mig - Madeleine Blomberg - men du får gärna låna den om mitt namn följer med som undertecknad och etikett;-) --- Du hittar mig på facebook om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment på Länksidan och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Titta in på Novellodikt-sidan och utbyt tankar med mig om dagens Pufford!

Jag mår inte bra idag...

Idag är dagen när jag INTE ska skrivpuffa här.
Idag kommer mina viktigheter ut.
Jag mår dåligt idag.
Inte vet jag varför heller - för så illa har jag det inte...
Men jag lider med den och den och den och den...
Jag är så ledsen för att hon och han och de har det så jobbigt
Jag skulle vilja hjälpa - men hur sjutton gör man det.
Jag ber om hjälp och insikt...
Men hur ska jag överhuvudtaget kunna hjälpa någon om jag inte mår bättre än så här?
Jag får väl börja med mig själv så får vi se vart det leder.
Utan det vet jag precis vad det blir.
Inget.


Texten tillhör mig - Madeleine Blomberg - men du får gärna låna den om mitt namn följer med som undertecknad och etikett;-) ------------------------------------------------------ Du hittar mig på facebook om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment på Länksidan och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Titta in på Novellodikt-sidan och utbyt tankar med mig om dagens Pufford!

Våren - mammas Pufford

Idag är en speciell dag.
Ingen SkrivPuff kom.
Så jag frågade mamma,
som aldrig vill missa "dagens dikt".
Vad vill du att jag skriver om?
"Skriv om våren - jag längtar efter våren!"


Vad vore våren om inte ...

Jag minns mina tankar tidigare idag
medan jag städade och slängde ut mattor.
Upp och ner i snön låg de, skakade och fina,
och drog in friskhet att sen genomsyra rummet med.

Sen vädrade jag täcken och kuddar,
utslängda tvärs över annars glömda stolar.
Nu fick de en uppgift långt innan sommarens kalas.
Långt innan värmen gör dem inbjudande igen.

Jag njöt av vintern när den är som bäst.
När den gav mig precis det jag ville ha.
Gav ögonen renhet och ljus från snön,
och kalla luften som rensade andningsvägarna.

Solen emot snön - så motsatta de är
Men hade inte kylan varit -
hur skulle vi då kunnat njuta av våren?

 ------------------------------------------------------

Texten tillhör mig - Madeleine Blomberg - men du får gärna låna den om mitt namn följer med.
Jag kommer att använda Novellodikt-sidan till SkrivPuffarna i fortsättningen. (För det kommer väl fler?) De breder ut sig så det är inte mer än rätt att de får en egen sida. Så fantasin får flöda hur mycket den vill

----------------------------------------------------

Du hittar mig på facebook och till familjeföretaget Blomberg Entertainment på Länk&Tips och vill.
Och vill du veta mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag. För många saknar just frid, har jag märkt. En sak värd att kämpa för.

Om att blanda ...

ja och nej
rätt med fel
äpplen och bananer
förtal och smicker
sant med osant
vit lögn eller brysk verklighet
Jag vill veta hur du mår
du säger "bra"
jag vill veta hur jag ser ut
du säger "fin"
jag vill veta om det jag gjort duger
du säger "kanon"
sen får jag veta att du mår dåligt, att du sagt till en vän att jag borde tänka på mitt utseende och att jag inte gjort en vettig sak i mitt liv...
Den som lever får se men det är min tro att livet blir enklare och vännerna trognare om man inser att ja ska vara ja och nej nej



Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

Om salva...

Jag la av en salva och han fick så han teg
I stora drag kan man säga att jag vann striden
När han var ödmjuk nog
använde jag det smorda munlädret
och bredde på den mjuka salvan ovanpå det sårade egot
Men varför skulle det alls bli till en strid?


- hudvårdande, kanske doftade medel för huden
- innan  man levererar nästa salva med geväret
 - ifall någon inte tänker att det var en ordsalva i första raden så vill jag bara förtydliga det - även om det så klart skulle kunna varit en verklig gevärssalva. Men så långt tänkte jag inte ens. Bara att ord är vapen - Läs boken Härskarteknik om ni tvivlar  - läs kort om de sju härskarteknikerna här.

Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

Elle tourne la terre - Snurra min jord...

"Snurra min jord - låt mig följa med dig - jag är lika värnlös som du" - sjunger mitt inre...
Var kommer tanken ifrån - hur färdas den - hur befruktas ett enda ord med ett annat och blir en tanke som snurrar runt runt i oss, runt oss, mellan oss... Hur blev tanken till? Snurra min jord, låt mig följa med...

Jag kan bara tänka detta enda och jag hittar information om Lars Forsells fantastiska tolkning av den franska visan och jag kan läsa texten här.  Sen njuter jag otroligt av Jonas Karlsson ackompanjerad av Monica och Karl-Axel Dominique på Skansen här. Helt underbart. En annan ljuvlig variant - Benny Andersson och Helen Sjöholm -  här.
Säkert har du hört den också - många har spelat och sjungit den. Många fler har lyssnat och njutit. Varför? Vad är det som rör vid vår själ?
(Sök gärna fler framföranden - t ex av Plura - på Youtube och jämför! Andra mycket kända i detta sammanhang är Jan Malmsjö och Lillbabs.)


 Den franska texten  förstår jag inte helt men lyssna på Elle tourne la terre av och med Léo Ferré här  - häng med i den Franska texten. Vad var det som avgjorde att just Léo Ferré blev mottagare av  precis dessa toner och texter? Vad är det som gör att vissa tankar går oss förbi och andra stannar?

Jag måste bara uttrycka min tacksamhet över teknikens under som snurrar runt jorden - tänk bara att vi kan sitta och skriva, läsa och lyssna på allt på denna sida och helt otroliga mängder mer. Vem och vilka ska vi tacka för att de tog sig tid att ta emot av alla de snurrande embryon till tankar så det blev till dessa storslagna (under-)verk?

Snurra min jord och låt mig följa med - det sliter så i mig annars...



-------------------------------

Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...

på tal om salt ...

Fem kronor kilot! En paket salt. Ett kilo salt för en femma!
Obetydligt, billigt och knappt nånting värt. Så långt in i skåpet där hemma.
Med med kilopris mäts knappast nå´t som är bra. Vänlig handling eller fått nån att skratta.
Men din sill och ditt bröd, utan salt blir din död. Kanske det lär dig saltet uppskatta!


http://www.jozosalt.se/salt-historia-och-tradition/

Du hittar mig på face book om du vill. Du hittar också till familjeföretaget Blomberg Entertainment här och vill du veta lite mer om hur det är att Vila i frid redan i livet - så är du välkommen tillbaka. Det är en livsuppgift, känner jag.Och många saknar just frid. Varje dag går jag in på Skrivarcoachen Ann Ljungbergs SkrivPuff och får ett nytt ord att skriva om. Ett skönt sätt att få hjärnan att vakna till liv! Kolla länklistan...